Direktoratet för Nødkommunikasjon (DNK) bygger ut Nødnett, motsvarigheten till Rakel, i Norge. 2015 ska det vara klart. Och då ska Rakel och Nødnett också fungera tillsammans är det tänkt.

I praktiken innebär det bland annat att polis i de båda länderna kan prata med varandra, en svensk Rakelanvändare som befinner sig i Norge kan genom Nødnett nå Rakelnätet i Sverige.  Avtalet blir likvärdigt i båda riktningar.

 

Stefan Kvarnerås– Vi kommer att genomföra detta med Danmark och Finland också. Att det sker först med Norge beror på att vi ligger närmast varann och att båda länderna har inskrivet att det ska genomföras. Vi har vår del av sammanbyggnaden budgeterad, säger Kvarnerås.

Utbyggnaden av Nødnett är klar i Oslo-området och fortsätter i resten av landet. Systemet testades rejält i somras, vilket gav nyttiga erfarenheter även om man gärna sluppit dem.

 

Sprängattentatet i centrala Oslo och massakern på Utøya 22 juli satte Nødnett på prov.

Tor Helge Lyngstöl– I Oslo var systemet utbyggt och alla använde det. Utøya låg utanför området men styrkor som anlände dit använde systemet, berättar Tor Helge Lyngstøl, direktör för DNK.

Vanlig radiotäckning fungerade inte på Utøya, men tack vare närheten till en basstation på Sollihøgda hade Nødnett täckning, om än begränsad.

 

En liknande erfarenhet drogs vid en brand i Oslofjordstunneln. Insatspersonal på ena sidan använde Nødnett medan styrkor på andra sidan hade analogt system och det blev problem medkommunikation-en dem emellan.

– Vi hamnade vid de tillfällena i ett gränsområde och det problemet kommer vi att leva med så länge systemet byggs ut.

 

22 juli var 1 000 Nødnett-terminaler aktiva i centrala Oslo och 300 vid Utøya. 30 talgrupper öppnades på kort tid och belastningen var hård.
DNKs utvärdering visar att bara en halv procent av anropen i Oslocentrum hamnade i kö på grund av hård belastning av nätet.

 

Under den mest trafikerade timmen (17-18) hamnade 2,1 procent av samtalen i kö i maximalt sju sekunder.
– Pådraget var stort i förhållandevis få grupper, det var få samtal en till en person.

 

Under övningen Skagex, där området bara täcktes av en basstation fick man samma erfarenhet ur det andra perspektivet, samtal en till en person belastade kapaciteten.

Under stormen Dagmar blev några basstationer utan elförsörjning så länge att reservkraften tog slut.

 

Nu har det kommit förslag på att reservkraft som klarar tre dygns avbrott ska investeras till alla 2 000 basstationer och 75 kommunikationscentraler i landet. I dag har centrala basstationer reservkraft 48 timmar, andra för åtta timmar.
– Det är Post- og teletilsynet som föreslår det, men det är lättare att säga än att genomföra.

 

I Norge betalas satsningen på sex miljarder norska kronor utan lån, vilket inkluderar terminaler till användarna. Efter händelsen på Utøya vill politikerna öka utbyggnadstakten.
Polis, ambulans och räddningstjänst är alla med från start och i dag finns 8 000 dagliga användare.

– Vi räknar med 40 000 användare, men vill gärna upp i 70 000-80 000 vilket i så fall innebär att alla som har någon form av beredskap ansluter sig. Men det är osäkert.