Kjell Wahlbeck

Arbetet med olyckor och kriser måste ha samma inriktning. Ledning och samverkan och metodik måste stämma överens, och kompetensen måste höjas, anser Kjell Wahlbeck ny avdelningschef på MSB.Foto: Per Larsson

 

Han lämnade Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och har nu hunnit med någon månad som chef för 400 anställda på avdelningen för utbildning, övning och beredskap på MSB.

Wahlbeck har förväntningar på sig, inte minst från kommunalt håll, och det vet han.

– Vi är till för samhället, vi ska se till att vardagen fungerar.

Kjell Wahlbeck anser att räddningstjänst och krishantering har stora behov av utveckling och lyfter tre viktiga delar: ledningskompetens, ledningsstöd och samverkan. Ytterligare en viktig del är metodutveckling för räddningstjänst.

– Det är viktigt med kompetensen, vi har inte matchat den delen riktigt. Hur man arbetar med ledningsstöd och samverkan skiljer, det måste ensas. Metodiken är definitivt inte likvärdig i landet, varken geografiskt eller på olika nivåer från lokalt till nationellt.

Kan allt vara lika?

– Allt behöver inte vara lika, men vissa delar måste vara det.

Wahlbeck konstaterar att alla olyckor inleds på lokal nivå och att kriser ofta utvecklas ur en lokal händelse.

”Utbildningen i ledningsmetodik är en synnerligen viktig fråga. Den har brister och hänger inte ihop inom MSB heller.”

– Det ställer krav på att det lokala arbetet fungerar, och normalt sett märker man inte bristerna. Men skalar vi upp olyckan lite, som under Gudrun, så är förmågan väldigt olika regionalt. Om händelseförloppet kräver att vi skalar upp snabbt, då är det ingen ordning alls. Och pratar vi sedan om en olycka som drabbar flera län, när vi börjar nå nationell kris, då har vi definitivt ingen ensad kunskap eller metodik.

– Nationellt vet vi inte ens om vi är förberedda eftersom vi har liten erfarenhet av nationella kriser. En övning som Samö är bra, det testar systemet och visar var bristerna och förmågan finns.

 

Att få kompetens, ledningsstöd och metodik att hänga ihop torde vara en stor uppgift för MSB.

– Utbildningen i ledningsmetodik är en synnerligen viktig fråga. Den har brister och hänger inte ihop inom MSB heller.

Vad beror det på?

– Det finns inte en samlad strategi. KBM ägnade sig åt krishantering, Räddningsverket åt räddningstjänst. Här finns saker att göra, vi får inte se skillnad på olycka och kris.

Hur lång tid kan det ta att få allt att hänga ihop?

– Säkert fem-tio år. Det ställer krav på att vi har perspektivet framåt och är lyhörda på förväntningar utifrån.

Metodutveckling anser Kjell Wahlbeck är det område där det finns störst möjlighet att öka effektiviteten.

– Fick höra när jag kom till MSB att den delen hade lagts ner. Men den går inte att lägga ner, den är en av de viktigaste nycklarna för utveckling.

En stor del av det Wahlbeck syftar på rör operativ räddningstjänst.

– De första tio åren av 2000-talet kan liknas vid en förtappad tid, en produkt av bortval och ändring av operativ räddningstjänst. Nu lever vi med konsekvenserna av det i form av förlorad kvalité.

 

När vi pratar metodutveckling tänker Wahlbeck både på arbetssätt och bättre tekniska lösningar. Lokalt ska man ha den lösning som är effektivast för att snabbt bryta ett olycksförlopp. Räddningstjänsterna måste våga komma bort från 1+4-bemanningen.

– Man kan jobba en, två eller tre personer på larm men samtidigt hålla beredskapen. Förstainsatsperson och andra lösningar möjliggör friare och kreativare arbete, men kräver också metodutveckling, ett arbete räddningstjänsterna måste medverka i. Det är nyckeln om räddningstjänsten ska vara motorn i det kommunala krishanteringsarbetet.

 

I sin framtidsvision kan Wahlbeck se att brandstationer på sina håll blir passé, att det i stället är effektivare att jobba med depåer.

– Svensk räddningstjänst måste våga förändras för bättre effektivitet.

Utvecklingen av metoder handlar också om teknik, att göra arbetet lättare. Vilket kan underlätta att öka mångfalden i yrket.

Hur når man ut med det?

– Genom utbildning, genom opinionsbildande, genom metod- och teknikförändringar

Goda exempel lyfts ofta fram. För att driva opinion, behöver man då även lyfta de dåliga?

– Absolut. Många räddningsinsatser är inte effektiva. Ofta är restvärdesskador efter brand större än brandskadorna. Det är trist och tyvärr ser vi ofta exempel på bristande insatsmetodik.

Hur ser du på utbildningen?

– Jag tycker SMO-utbildningen i grunden är bra, det är detaljer vi ska prata om. De som lämnar utbildningen är kvalificerade, och vi får inte glömma att kommunerna har ett ansvar att vidareutbilda sin personal.

Kjell Wahlbeck både tror och hoppas att SMO-utbildningen kommer att leda till en högre personalomsättning inom kommunal räddningstjänst.

– Jag ser högre grad av yrkesväxlingar. Och du ska inte behöva vara för gammal att söka jobba som brandman om du är 35 år. Det är också en form av mångfald.

Hur ser du på Rakel?

- Där kan man säkert rannsaka sig för det som varit. Men nu är det igång, och Rakel är självklart en förutsättning för samverkan från lokal till nationell nivå

Antalet skyddsrum minskas. Vad anser du om det?

- Det är en politisk fråga. Politikerna bestämmer vad vi ska ha och vi gillar läget. Men de skyddsrum som ska behållas måste vårdas, annars är det att förstöra kapital.

Är det någon skillnad att se myndigheten inifrån istället för utifrån?

- Det är ett stort steg att gå från kommunalt till statligt arbete. MSB är en stor myndighet med väldigt många ärenden. Kompetensen är bredare än man tror, det gäller bara att styra den på rätt sätt. Och det görs mycket som man inte ser utifrån, sen är det inte allt som blir verklighet.