Torkel SchlegelMed hjälp av Torkel Schlegel, jurist och chef för MSBs rättsenhet, försöker vi reda ut en del begrepp.

 

Vilka uppgifter ska begäras från polisen?

– Kommunen ska begära ut uppgifter ur belastnings- och misstankeregistren från Rikspolisstyrelsen. Mer information finns på deras hemsida. Belastningsregistret innehåller uppgifter om brott och kan därför ligga till grund för kommunens beslut. Misstankeregistret innehåller däremot uppgifter som inte är helt säkra, den enskildes skuld har ännu inte prövats slutligt. Kommunen bör därför vara försiktig med att lägga dessa uppgifter till grund för ett beslut. Vid osäkerhet rekommenderas samråd med polis eller åklagare.

 

Hur bedömer man om en person är lämplig?

– Det prövas med stöd av paragraf 19 i lagen. Prövningen ska klarlägga om sökanden/föreståndaren har förutsättningar att sköta hanteringen så att lagstiftningen uppfylls. När det gäller betydelsen av eventuell brottslighet ska tillståndsmyndigheten, det vill säga kommunal nämnd, pröva om sökanden/föreståndaren på grund av sin tidigare brottslighet kan förmodas sakna vilja eller förmåga att följa lagstiftningen, inte minst reglerna som syftar till att hindra att de explosiva varorna kommer till brottslig användning.

 

Vilken tidigare brottslighet kan göra sökande olämplig?

– Det är naturligtvis svårt att bedöma vilken inverkan tidigare brottslighet har på vilja och förmåga att följa regelverken. Brott som allmänt sett talar mot den enskilde är brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor i sig, exempelvis tillståndsbrott. Men även grövre våldsbrott, vapenbrott, rån och liknande. Brott som mera sällan torde tala mot den enskilde är enstaka normala trafikbrott eller brott som endast givit penningböter.

– En annan viktig faktor är naturligtvis typen av vara. Här kan förvaringsföreskrifternas bilaga om begärlighetsgrad vara en vägledning. Vid tillstånd för varor med den lägsta begärlighetsgraden är det inte lika relevant att pröva den enskildes tidigare brottslighet. Tänk även på att enligt paragraf 14 i förordningen ska kommunen underrätta närmaste polisdistrikt om alla tillståndsansökningar. Polisen får därmed en möjlighet att reagera om någon olämplig person sökt tillstånd.

 

Ska uppgifter från polisen diarieföras?

– Regler om diarieföring, sekretess och så kallad gallring av dokument måste varje kommun själv kunna hantera. Vi kan dock notera att om kommunen avslår en ansökan med hänvisning till sökandens bristande personliga lämplighet ligger det i sakens natur att underlaget inte kan gallras bort omedelbart.
– Uppgifter från misstankeregistret omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (35 kap 1 §). Uppgifter som kommunen fått ur belastningsregistret omfattas däremot inte av sekretess.