Vetenskapen försöker ta fram ny antibiotika. Men att vi helt förlitar oss, eller väljer att tro, att det ska lyckas är en fara Otto Cars och Christina Greko, antibiotikaexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt, varnar för.
– Läget är illa. Det positiva med det är väl att vi inte brukar ändra vårt beteende förrän vi står under galgen. Och där står vi nu, säger Christina Greko.


Hon konstaterar att antibiotika sannolikt är den mest värdefulla medicin som tagits fram. Men bakterier har blivit motståndskraftiga, utvecklar mekanismer som står emot antibiotikan. De bäst anpassade bakterierna överlever. Och ju mer antibiotika används, desto fler bakterier får möjlighet att utveckla resistens.
– Konsekvenser är att medicineringen biter långsammare, vi är sjuka längre och det kan även leda till döden. Och sjukvården blir dyrare. Många lever i tron att det är ett problem i Indien, men vi har det här hemma också. Problemet är globalt, säger Christina Greko.


– Räkna med att det blir värre de närmaste fem-tio åren. Det här är ett system som håller på att kollapsa. Vi måste bort från ett antibiotika-beroende samhälle, säger Otto Cars.


Sverige är mer restriktivt med användning av antibiotika. Det gäller generellt i norra Europa. Situationen i medelhavsländerna är en annan.
– Vi ser en klar skillnad mellan nord och syd. Det samma gäller användningen av antibiotika på djur. Antingen är djuren mycket mer sjuka i vissa länder, eller också är det en överanvändning, säger Christina Greko och fortsätter:
– Men det handlar inte bara om medicinering. Bakterier sprids, och det har inget med resistens att göra.


Mätningar har visat att resistenta bakterier finns i inkommande vatten till reningsverk, i måsspillning i centrala Stockholm. Det finns i princip finns överallt.
– Alla är bärare, de finns även i dricksvattnet. Bakterier har konstaterats i dagsgamla kycklingar från uppfödningar. Det kan alltså komma in i vår mat, även vegetabilier kan kontamineras. Vi driver det här problemet framför oss i en helvetes-spiral.


Det akuta problemet är människors hälsa. Otto Cars nämner en beräkning gjord av EU som säger 25 000 människor om året dör på grund av resistenta bakterier. Bland spädbarn i Tanzania är det vanligare dödsorsak än malaria. I Sverige ser han ökade risker under vårdbehandling.
– Riskerna vid transplantationer och infektioner kan öka. Vi kan få en dödlighet på 10-15 procent vid höftledsoperationer på grund av infektioner, säger Otto Cars.


Mer avancerad behandling för enklare sjukdomar ökar samhällets kostnader. Resistenta bakterier hotar mer än hälsan, anser Cars.
– Världsekonomiskt forum har tagit upp det som ett av de tre största hoten. Det här är inget sjukvårdsproblem.


Men allt är inte nattsvart, Otto Cars ser också möjligheter.
– I Sverige har vi förstått problemet och här är läget trots allt bättre, vilket gör att vi kan vinna tid. Frågan är: om vi får fram ny antibiotika, kommer vi globalt att använda den rätt och inte missbruka den för banala åkommor? Hur ska sådana överenskommelser göras? Det räcker inte att WHO är engagerat, här måste vi ha med hela FN-systemet.


Björn Ursing, forskare, anser att det finns hopp att ställa till läkemedelsbranschen.
– Medicinsk teknik tar fram nya produkter för att minska behovet av antibiotika. Det finns en rad produkter som minskar risk för infektioner, Det kan vara katetrar som är dyrare men kan bli lönsamma. När man upphandlar är det viktigt att prioritera vilket resultat man vill uppnå, inte vilken produkten är, säger han.


– Håller med. Intensivvård kostar 50 000 per dag. För en dag och den summan kan man få mycket, säger Otto Cars.