I dagarna presenterar SKL i samarbete med MSB Öppna jämförelser inom området trygghet och säkerhet. Det är femte året rapporten kommer ut, den här gången med kostnader för olyckor som tema.

– Syftet  med Öppna jämförelser är försökta hitta och kartlägga problembilden, ge goda exempel och stimulera förbättringsarbete, säger Fredric Jonsson, SKL.

 

Olyckor kostar det svenska samhället 65 miljarder varje år, eller cirka 6 900 kronor per invånare. Men olycks- och kostnadsbelastningen skiljer sig.

I sju av landets kommuner ligger kostnaden under 5 000 kronor, bäst klarar sig Upplands Väsby med 4 022 kronor.

I sex kommuner är kostnaden över 12 000 kronor, högst i Sorsele med 12 660 kronor per invånare.

 

I skadebördan ingår kostnader för staten, landsting, näringsliv, individer. Kommunernas egna kostnader för olyckorna är bara nio procent

– Vi vill att kommunerna analyserar våra siffror på djupet för att fokusera på rätt saker i den enskilda kommunen. De kanske kan hitta områden där det är vettigt att satsa extra för att totalt sett bli bättre i säkerhetsarbetet. Och jag tror det kan bli mer intressant när inte bara antalet olyckor utan även kostnaden presenteras, säger Fredric Jonsson.

 

På sina håll sticker siffrorna ut. Exempelvis i Ödeshög, där E4 passerar, kostar trafikolyckorna 8 480 kronor, vilket motsvarar två tredjedelar av kommunens totala skadekostnader.

I Vallentuna tycks inte bränder vara något stort problem, bara 212 kronor per invånare i kostnad.

 

Många av de kommuner som har högst kostnader finns i glesbygd.  De 15 kommuner som har lägst skadekostnader är samtliga förortskommuner till storstäder eller större städer.

– Det varierar demografiskt hur kommuner drabbas. Glesbygdskommunerna har en äldre befolkning, det eldas mycket med fastbränsle vilket ger fler bränder och dessutom finns någon form av brottslighet. Här finns utmaningar över hela området. Det är inte storstäderna som har störst problem, säger Fredric Jonsson.

 

Fredric Jonsson hittar också likheter med andra Öppna jämförelser, exempelvis de som granskar grund- och gymnasieskola.

– Kommuner med goda sociala förhållanden, som hamnat högt när det gäller elevernas skolbetyg, tenderar att ha bra resultat även i den här jämförelsen.

 

Kommunerna kan jämföras i olika grupper, förutom uppdelningar efter folkmängd finns också kategorier som varuproducerande kommuner och turismkommuner.

– Här kan man jämföra sig med liknande kommuner som är bäst i egna klassen, ta reda vad de gör som är bra. Det är inte alla som har de förutsättningar som Upplands Väsby har, säger Ingela Stenbäck, statistiker på MSB.

 

En annan mätning i Öppna jämförelser är ett sammanvägt värde av fyra indikatorer: personskador, utvecklade bränder i byggnad, våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott. En form av mått på trygghet och säkerhet.

I rapporten konstateras att det sammanvägda värdet inte gör anspråk på att ge en helhetsbild av hur säker en kommun är, men indikerar i vilka kommuner de fyra indikatorerna sammantaget inträffar minst i förhållande till folkmängden.

 

Underlaget från de fyra indikatorerna, olyckor, bränder och två brottsområden fördelas lika, alltså 25 procent var.

Öckerö får sammantaget bäst värde, och även i den här tabellen är det förortskommuner som totalt sett dominerar i toppen.

Malung-Sälen får sämst värde, vilket kommunen haft synpunkter på.

 

Olyckor registreras i den skadades hemkommun, men anmälda brott där de händer. I Malung-Sälen eskalerar brottsligheten under turistsäsongen.
– För Malung-Sälen får det genomslag i beräkningen, säger Ingela Stenbäck.
I rapporten konstateras också att en viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger utanför kommunens möjlighet att påverka.

 

Öppna jämförelser bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen, Brottförebyggandet rådet, MSB, SKL, Rikspolisstyrelsen och SCB. Rapporten innehåller många fler jämförelser.

 

Tommy NorbergFem frågor till…
Tommy Norberg, säkerhetssamordnare, Salems kommun

 

1 Varför ligger ni bra till bland när det gäller olyckor, bränder och brott?

– En komplex fråga som det är svårt att svara på. Grunden är hela säkerhets och trygghetsarbetet, inte en person utan alla personer.  Allt från fritidsgårdar och SBA-arbeten till närpolisen och vaktbolag.

 

2 Har ni ett genomtänkt säkerhetsarbete?

– Vi försöker identifiera trender, när de uppstår agera mot samma mål och med samma insats. Tycker inte vi gör något speciellt, men arbetet har gett bra resultat. Kanske för att vi är den lilla kommunen, landsorten i storstaden där alla tar ansvar och ingen är osynlig.

 

3 Vilken är trenden nu?

– Skadegörelse. Den har förmåga att ploppa upp ibland. I fjol  hade vi lägsta siffrorna sedan 2004. I relation till tidigare är det fortfarande bra, men vi ser en ökning och det är allas vårt ansvar att agera.

 

4 Vilken nytta har ni av Öppna jämförelser?

– Den blir en bekräftelse på det arbete vi lägger ner. Men det måste hanteras ödmjukt, det är så lätt att halka ner. Får vi några olyckor på E20, någon radhusbrand och något grovt våldsbrott, då halkar vi ner och får i stället oförtjänst dåligt resultat. Och det här är faktorer som är svåra att hantera i det dagliga arbetet .

 

5 Lär ni något ur jämförelserna som kan  utveckla er verksamhet?

- Lärandet ligger inte i att jämföra sig med andra kommuner placeringsmässigt, utan att hitta de goda exempel på trygghetsskapande åtgärder som andra kommuner lyckats skapa. Det är  nyckeln till att utveckla verksamheten.