Björn Myrberg, MSB.En viktig del i arbetet är den överenskommelse om kommunal krisberedskap som undertecknades mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för ett år sedan och som börjar gälla fullt ut från och med 2015.


– I överenskommelsen anges att kommunerna ska ta fram ett styrdokument som bland annat beskriver vilka åtgärder som kommunen ska genomföra under mandatperioden. Särskilt hur man tänker använda den samverkansersättning som kommunerna får för åtgärder i samverkan med andra, till exempel delta i regionala eller nationella övningar, säger Björn Myrberg, MSB.


Sammantaget går drygt 40 procent av krisberedskapsanslaget till bidrag och ersättningar till kommuner och länsstyrelser. Under den kommande mandatperioden beräknas totalt cirka 1,8 miljarder betalas ut. För att öka effekten av de åtgärder som ska genomföras vill MSB att även länsstyrelsernas planering ska avse kommande mandatperiod.


– Genom en öka långsiktigheten och förbättra samordning med kommunerna tror vi att det går att utveckla krisberedskapen mer än med nuvarande ordning. Detta innebär behov av en nära dialog med de kommuner som finns i länet för att diskutera vad som bör göras och när.


I stället för en massa små, korta projekt vill MSB se mer sammanhållna projekt för hela mandatperioden.


– Vår förhoppning är att vi redan under hösten kan bevilja projekt som sträcker sig hela vägen till 2018. Det handlar om vilken rätt vi har att inteckna kommande års anslag och vi har föreslagit en höjd bemyndiganderam för att kunna göra den typen av åtaganden.


MSB uttrycker samtidigt oro för att länsstyrelserna blivit alltför 2:4-beroende.


– Vi kan använda krisberedskapsanslaget för att delfinansiera åtgärder men länsstyrelserna måste också satsa egna resurser. Skjuter vi till pengar vill vi att det ska leda till ökade satsningar, inte att de egna resurserna förs över till andra områden, säger Björn Myrberg, MSB.


MSB arbetar nu med att ta fram komplettande anvisningar för länsstyrelsernas 2:4-ansökningar. De ska vara klara innan sommaren för att kunna ligga till grund för höstens planering. Många länsstyrelser lever med resursbrist och kortsiktig planering.


– Vi på samhällsskydd och beredskap skulle jättegärna vilja ha det så, för vi ser tendensen hur vår ram krymper och krymper. Ju mer 2:4-pengar vi får ju mindre får vi på ram från vår egen länsstyrelse, säger Malin Dreifaldt, länsstyrelsen Västmanland.


Länsstyrelsen Västmanland driver ett projekt om civil och militär samverkan som hon önskar skulle ligga inom ram.


– Vi är fyra personer på samhällsskydd och beredskap och två av dem går enbart på 2:4-projekt. Man måste börja föra en diskussion, det är en ledningsfråga.


Hon tror att nya inriktningen kommer att bli jättebra, utom på en punkt.


– Att frivilligorganisationerna bara kan söka 2:4-medel för ett år i taget är ett jättedilemma och försvårar samverkan. Det bästa vore om samma regler gäller för dem, det skulle ge möjlighet att driva bra projekt, säger Malin Dreifaldt.


De frivilliga som utbildar räddningshundar åt MSBs för insatsstyrka upplever nackdelarna.


– Vår utbildning tar idag 18 månader och när anslaget löper ett år i taget är det svårt, man kan aldrig veta om man får för kursens avslutande eller för att börja nya kurser. Vi vill se en plan för långsiktigheten, säger Mona Brantlind, Svenska Brukshundklubben.