Det är nu snart ”halvtid” i projektet En brandstation för alla som delvis finansieras av MSB. Målet är att skapa en mönsterstation för jämställdhet och mångfald där tre av fem skift är helt jämställda och arbetsplatsen fri från diskriminering och kränkande behandling.


Efter en uppstartperiod på några månader satte projektet igång på riktigt på vårkanten 2011. Som projektledare anställdes Linda Granqvist, deltidare i Veberöd. Hon har egen erfarenhet av att det inte faller av sig själv att bli brandman för en kvinna.
– Vägen till deltidsbrandman var jättelång. Det är inte så tydligt hur man blir deltidsbrandman och jag fick jobba mycket själv för att hitta det.


Första året blev kanske inte oväntat ganska tufft.
– Jämställdhetsarbete är allergiframkallande och det var mycket motstånd i början men det lade sig ganska snabbt, säger Joakim Gustafsson.
Mycket av arbetet har inledningsvis handlat om att förankra projektet internt. Rsyd hade redan flera kvinnliga brandmän när projektet startade och även de var negativa.
– De var oroliga för att återigen få allas ögon på sig. Kvinnor som är brandmän lägger en oerhörd press på sig själva och kämpar jättehårt. De känner att de har ögonen på sig, är rädda för att göra bort sig, säger Linda Granqvist.


Det område där pressen gör sig allra tydligast är den fysiska förmågan.
– Vid nätverksträffarna för kvinnliga brandmän har det framkommit att de flesta tjejer tränar för mycket. De nöjer sig inte med att vara bra utan vill vara topp.
Redan innan projektet startade bedrev Rsyd ett omfattande jämställdhets- och mångfaldsarbete. Alla anställda har genomgått jämställdshetsutbildning och styrkeledarna plus en person i alla lag har fått utbildning i att använda samtalsverktyg för diskussioner kring normer och värderingar. All personal ska i grupp hålla fyra samtal om året med de utbildade samtalsledarna.


Att kvinnorna inte ständigt ska behöva bevisa att de klarar jobbet är en av de frågor som tagits upp i normdiskussionerna.
– Man blir mer testad som kvinna. Det ska inte vara så att du som kvinna ska få uppgiften att forcera dörren medan resten tittar på eller att det alltid är någon som ”kollapsar” så att det blir livräddning under rökdykningsövningen, säger Joakim Gustafsson.


För att inte hamna i total minoritet placeras alla kvinnliga brandmän på stationen i Lund.
För Linda Granqvist handlar jobbet som projektledare mycket om att nätverka, planera och synliggöra projektet. Bland annat har det anordnats prova-på-dagar enbart för kvinnor.
– Att synas är viktigt. Jag tror det har stor effekt om det är kvinnor som kliver ur brandbilden när vi är ute i skolor eller andra ställen. Efter första prova-på-dagarna lyckades vi åtminstone väcka intresset hos en kvinna som nu går SMO.


Hon har också ansvar för att driva de fyra delprojekt som man startat inom ramen för projektet. Framtidens räddningsfordon handlar mycket om ergonomi och sker i samverkan med MSB Revinge. Dörrforcering har som syfte att hitta alternativ till dagens metoder som är tunga för alla. Delprojektet delaktighet tittar bland annat på hanteringen av förslagslådan och slutligen Friska medarbetare om ett hållbart och utvecklande arbetsliv.


Det har införts ett mentorskap för alla nyanställda brandmän inom Räddningstjänsten Syd. Mentorskapet är frivilligt och ska pågå första anställningsåret.  Man satsar också mycket på att bjuda in föreläsare utifrån, till exempel den engelske tidigare brandmannen Dave Baigent som man hyrde in i en vecka.
Den stora utmaningen är att intressera kvinnor för yrket och det är först i år det lossnat. Vid den senaste nyrekryteringen var tre av tio brandmän kvinnor. Både Joakim Gustafsson och Linda Granqvist är övertygade om att de ska nå målet att bli en mönsterstation.
– Vi håller plan, vi håller budget. Det har varit svårt första året, men nu söker sig våra medarbetare till projektet. Vi behöver synas mycket mer externt och stor del i det är vår hemsida. Den ska utvecklas och om man så befinner sig i Chicago och söker på ”women firefighters” ska man hamna på vår hemsida. Vi ska också bjuda in fler föreläsare, säger Joakim Gustafsson.


Däremot är han mer pessimistisk för räddningstjänsten som helhet.
– Det är lättare för en stor organisation som Rsyd med många stationer. Rörligheten är större vilket skapar luckor och möjligheter till förändring. I kommuner med en station är det mycket svårare och där kommer det nog att ta 50 år innan vi når jämställdhet.