Ida Texell–Rsyd är samhällets resurs och ska hjälpa och stödja den enskilde, men vi vill även säkerställa att våra resurser används på bästa sätt vid tillfällen då behovet av snabb och professionell insats är motiverad, säger Ida Texell, operativ chef.
Ambitionen är att bli snabbare och bättre när det verkligen behövs.

 

"Att finna nya mer optimerade metoder för att möta framtiden ser jag som självklart"

Räddningstjänsten Syd har cirka 5 000 utryckningar om året. Ungefär hälften av dem är händelser som ges högsta prioritet.

– Sjukvården har länge ägnat sig åt att prioritera inkomna ärenden. Inom räddningstjänsten har det funnits mer eller mindre uttalade förhållningssätt. Nu har vi skapat ett kvalitativt och transparent sätt att värdera hjälpbehovet och därmed sätta prioriteringsnivå.

 

En grundinriktning har varit att arbeta efter ett fåtal prioriteringsnivåer. En annan är att hög prioriteringsnivå med snabb respons väljs då tveksamhet råder.

– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla den operativa förmågan. Att finna nya mer optimerade metoder för att möta framtiden ser jag som självklart, säger Ida Texell.

 

Syd har tre prioriteringsnivåer. Som stöd för att bedöma larmens nivå är ett larmbefäl numera placerat i SOS Alarms larmcentral vardagar 07-22 och lördagar 12-22.

– Vår ambition är att utöka funktionen till dygnet runt alla dagar. Tills vi har det kommer SOS under övriga tider prioritera alla larm som prio1 enligt traditionellt sätt.

 

Att lyfta fram en del av insatserna som högprioriterade – där risken för omedelbar fara för hälsa, liv och stora egendomsvärden är störst – anser Syd ger möjlighet till en mer effektiv och målinriktad beredskap, verksamhetsutveckling och uppföljning.

– Aktiva beslut om respons och prioriteringsnivå fattas i varje enskilt fall. Besluten ska baseras på den information som finns tillgänglig och ligga inom de ramar som anges i våra instruktioner för larmprioritering.

 

Vid en olycka ska den drabbade eller den som larmar så tidigt som möjligt få professionellt stöd för att kunna agera rätt och vidta skadebegränsande åtgärder i väntan på räddningstjänst. Syds mål är att första skadebegränsande åtgärd ska genomföras inom två minuter från det att olyckan upptäckts och att räddningstjänsten inom 15 minuter ska bryta förloppet så inte olyckan förvärras.

 

Ett annat syfte med att sätta prioriteringsnivåer är att räddningstjänsten vill förtydliga hur utryckningsfordon ska köras i förhållande till angelägenhetsgrad.

– Vi vill skapa säkrare arbetsmiljö för personalen och minska riskerna som vi utsätter omgivningen för. Kan vi undvika utryckningskörning så är det bra. Genom en aktiv bedömning av händelser från vår inre ledning får chauffören ett bättre beslutsunderlag för att planera sin körning.

 

Priortering av inkomna larm innebär också att om inte omedelbar respons krävs kan enheter från andra, mindre belastade stationer, kallas.

– Det möjliggör en förändrad verksamhetsstyrning där vi kan låta enheter öva eller genomföra andra uppdrag under beredskapstid.