ledningscentral i HalmstadKarin Martini, säkerhetshandläggare, och Magnus Ericson, brandingenjör, samarbetar i Halmstads införande av Rakel. Kommunen vill satsa brett på Rakel, men än har inte användandet blivit rutin på många förvaltningar. Foto: Per Larsson

 

I spåren av framförallt Gudrun fanns utslagen telefoni, både fast och mobil.
Stadskontoret i Halmstad drog igång en utredning som kom att peka på tydliga brister.

– Det behövdes ett robust system, vi kom överens om att titta på Rakel för hela kommunens verksamhet, säger brandingenjör Magnus Ericson.

Han blev också projektledare för räddningstjänsternas länsövergripande satsning på Rakel i samarbete med polis, ambulans, SOS-Alarm och länsstyrelsen.

– Vi passade på att smida när det var hett. Och samarbetet har fungerat mycket bra, förslag från arbetsgrupper används numera i samverkan på skadeplats.

1 juni förra året togs Rakel i drift i Halland.

– Vi har en helt suverän täckning. Åker jag ut till en olycka på landsbygden kan jag höra dialogen mellan deltidsstyrkan och SOS Alarm hela vägen ut, det kunde jag inte förut, säger Magnus Ericson.

En av de stora vinsterna anser han är möjligheten att kommunicera med polisen.

– Samtalsgrupper med räddningstjänst, ambulans, polis och SOS fungerar bra. Det är bara vår egen fantasi som begränsar systemet.

Därför måste man fördjupa sig i vad Rakelsystemet erbjuder, därefter sätta ner foten och säga hur man vill ha det, anser Magnus Ericson.

– I basanvändandet upplever jag inga problem. Men hur rutinerna ska se ut när vi bygger stor skadeplats med sektorsindelningar och ska prata med flera, det behöver vi fundera mer över. Nu har länsstyrelsen tagit över ansvaret och är en jätteviktig partner i att organisera kommunikationen.

Magnus Ericson konstaterar att länets räddningstjänster följt MSBs direktiv och det som framkommer i de samverkansgrupper som bildades förra året. Samtidigthar man saknat vägledning i att effektivt använda Rakel.

– Vi trodde det skulle vara färdigtänkt, hur samarbete i systemet enklast sker. Jag förväntade mig någon form av struktur, det fanns bara infrastruktur. Risken är att det blir en mängd olika lösningar över landet som spretar, i stället för att det enhetliga systemet används enhetligt.

RakelterminalHalmstad, som är en av de kommuner som tidigt tog beslut att skaffa Rakel, får många besök och frågor från presumtiva investerare.

Vilka är de vanligaste frågorna?

– Hur vi samverkar med andra, hur många talgrupper vi har, hur vi genomfört projektet. Kontentan av alla frågor vi får är egentligen samverkan. Det är det breda samarbetet mellan sjukvård, polis och räddningstjänst som gjort att detta gått så bra. Utan den hade vi fortfarande stått och stampat i vårt hörn. Framöver ska vi identifiera fler som är viktiga samverkansparter.

Några stora problem att lära sig använda själva Rakelterminalerna upplever inte Magnus Ericson. En viss ovana vid knapptryckningar och mindre tekniska problem är sånt som följer de flesta förändringar.

Men Göran Tullgren, tekniskt ansvarig för Rakel vid räddningstjänsten i Halmstad, har haft sysselsättning.

– Tror många ser Rakel som ett fullt färdigt system. Men det serveras som ett smörgåsbord där du själv gör dina val. Vi har haft mycket jobb med att knyta ihop gamla system och validera dem.

Göran Tullgren räknar med att man lägger 400-500 kronor per år och terminal på programmering för Rakel. Något man vid upphandling inte trodde skulle behövas.

– MSB stöd för det inledningsvis. Det vore rimligt om vår driftskostnad sänktes med motsvarande summa.

Räddningstjänsten i Halmstad har ett 40-tal Rakelterminaler, de finns i alla utryckningsfordon samt bärs av ett antal befäl.

Hur länge tror ni en terminal håller?

– Jag tror de utan vidare står sig i tio år. Därför är det inte priset som är avgörande vid upphandling, 8 000 eller 13 000 för en terminal spelar inte så stor roll över tio år.

Kan ni använda Rakel som rökdykarradio?

– Vi hade nyss upphandlat nya rökdykarradior och fortsätter därför att köra analogt. En övergång där får bli en senare fråga, säger Magnus Ericson.

När Halmstads kommun beslutade om bredare användning av Rakel involverades fem förvaltningar utöver räddningstjänsten.

– Vi kom fram till att de som har beredskap alltid ska kunna nås med Rakel, där ville vi börja, säger säkerhetshandläggare Karin Martini.

Energi och miljöbolaget, Stadskontoret och förvaltningar för hemvården, miljö- och hälsoskydd och teknik och fritid begåvades med ny teknik.

Men Karin Martini konstaterar att man inte nått ut med budskapet riktigt, övningar har inte blivit av.

– Risken är att Rakel används för sällan och då blir liggande. Det har för vissa blivit en skrivbordsprodukt som inte används. För Hemvårdsförvaltningen fungerar inte Rakelsystemet med deras relativt nya system för tid- och insatsrapportering samt dörröppning, säger hon.

– Det är en jätteresa att få in Rakel i alla sidosystem, flikar Göran Tullgren in.

Tillsammans med räddningstjänsten tänker Karin Martini göra en nystart av Rakelanvändandet för att få en nytändning i projektet och få såväl chefer som övrig personal att se nyttan med Rakel och få ett så brett användande som det går.

Socialen, med överfallsrisker, samt hemvård och tekniska är prioriterade verksamheter. För de senare handlar det om säker sambandsfunktion.

– Teknisk personal befinner sig ibland utanför telefontäckning, därför åker de alltid två personer på uppdrag. Används Rakels speciella funktioner kanske de kan åka på egen hand, säger Magnus Ericson.

Att fler kommunala verksamheter tar sig an Rakel är av nytta för räddningstjänsten. Förutom samverkan vid speciella händelser ger det en möjlighet att utveckla IVPR (i väntan på räddningstjänst), som innebär att annan kommunal personal i närheten av olycksplats snabbt kan ge stöd till dess räddningstjänsten anländer.

För att få igång användandet av Rakel hjälper räddningstjänsten till med utbildning och programmering åt övriga kommunala verksamheter.

– Den lägsta nivån på användandet anser jag är att vi har ett antal

Rakelterminaler stående på varje förvaltning i väntan på en stor händelse, och när den inträffar skickar med en terminal och enkel instruktion om hur den används. Dessutom måste användare övas minst en gång i halvåret, säger Magnus Ericson.

Men han vill att kommunen satsar fullt ut. För att nå dit måste man finna arbetsformer och medarbetare motiveras.

– Vi har tänkt oss en prövotid på ett år, sen måste beslut fattas om vilken variant vi satsar på, säger Karin Martini.