Cecilia Hammar Wijkmark– Men hur hälsofarligt det är vet vi egentligen inte. Vi vet inte hur snabbt det sker och hur mycket som går igenom huden. De gränsvärden som finns gäller inandning, inte exponering via huden, säger Cecilia Hammar Wijkmark, som är MSBs handläggare för kartläggningen av arbetsmiljörisker vid Sandös och Revinges heta övningar.
Tester vid brandbekämpning och sökövning genomfördes förra sommaren och har nu analyserats. Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi, har ansvarat för arbetet på uppdrag av MSB.

Kartläggningen bekräftar tidigare stickprov, som Tjugofyra7 skrivit om, att larmställ inte ger ett heltäckande skydd mot farliga mikropartiklar.
– Det är bra att vi nu har fördjupad kunskap kring de här frågorna och slutsatsen är att vi måste bli ännu mer noggranna med exponeringsreducerande åtgärder. De handlar om att identifiera heta och varma zoner och skydda sig ordentlig inom dessa.

– Men också att minska kontakttiden med larmställ genom att duscha så snabbt som möjligt och inte slarva med tvätt av skyddskläder mellan övningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark, som under vårvintern träffar elever och personal i Revinge och Sandö för att informera om arbetsmiljöstudien.

 

Hon ser ingen ”quick fix” för att komma tillrätta med problemen.
– De handlar om ytterst komplexa frågeställningar som inte kan lösas genom en eller ett fåtal åtgärder. Om vi tar larmstället som exempel så kan vi konstatera att det ger ett visst skydd, men inte heltäckande, och testerna tyder på att det också finns risker med kontaminering, trots bra tvättrutiner. Så det skitiga larmstället är inte enda exponeringskällan och tvätten inte hela lösningen på problemet.

 

Handlar det om pengar?
– Inte nödvändigtvis. Vi måste förstås också vara öppna för om inköp eller ombyggnationer kan ge effekt. Exempelvis om även elever har behov av dubbla larmställ och om vi behöver uppgradera ventilation i omklädningsrum. Men jag är säker på att det finns massor att uppnå genom beteendeförändringar och där har vi alla – personal, elever och MSB som huvudman för utbildningarna – ett ansvar.

 

Förutom noggrannhet med rutiner kring övningar ser Cecilia Hammar Wijkmark nytänkande kring schemaläggning som en viktig åtgärd.
– Vi måste fråga oss om det är vettigt att ha heldagsövningar där många upplever som det smidigaste att även äta lunch i övningskläder. Här kan vi fundera i nya banor och ha tidsramar som gör det naturligt att duscha så snabbt som möjligt efter att ha vistats i heta zoner.

 

– Jag påstår inte att det är enkelt att få ihop det med kraven på effektivitet, exempelvis för distanselever som är på Sandö under kortare perioder för övningar, men det är viktigt att arbetsmiljöhänsyn får väga tungt.

Arbetsmiljöstudiens slutsats är att vanliga MSB-övningar ger upphov till signifikanta halter av brandpartiklar och associerade polycykliska aromatiska kolväten (PAH-ämnen) innanför brandjacka och underställ.

 

Totalt analyserades ett 30-tal PAH-ämnen och resultaten visar på stora variationer i nivåer mellan olika ämnen och även mellan de olika delövningarna.
– Vi vill ha mer kunskap om exakt hur farligt det är med hudexponering av cancerogena ämnen och det blir en huvudfråga för en kommande studie. Andra aspekter som vi vill titta på under 2015 är den totala exponeringen, även för servicepersonal, och riskerna med larmställen som exponeringskälla, säger Cecilia Hammar Wijkmark.

 

En arbetsgrupp som är gemensam för Sandö och Revinge har i uppdrag att driva på arbetet internt och en ny studie ska genomföras av Foi CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå.
– Jag upplever att det finns en samsyn mellan ledning och fackliga representanter om att det här är viktigt. Och man får inte glömma att det skett en enorm attitydförbättring under åren som gått. Förr ansågs det macho som lärare att gå omkring i skitiga larmställ och man antände det mesta i materialväg under övningar. Nu finns en medvetenhet om att skydda sig mot partiklar.