Det visar en pilotstudie som gjorts av MSB och Karlstads universitet. Anlagda skolbränder är ett stort problem och kostar samhället varje år omkring en halv miljard svenska kronor. Under den senaste tioårsperioden har det skett en fördubbling av det årliga antalet anlagda skolbränder.
 Trots omfattningen har det hittills funnits mycket lite uppgifter om vilka skolor som brinner och varför.
 – Vi tänkte att man kan få fram mer och nå djupare i problematiken genom att samköra MSBs insatsarapportdatabas med Skolverkets skolregister, säger Marie Lundqvist, MSB.
Syftet med studien är att undersöka om det går att hitta bakgrundsfaktorer eller gemensamma nämnare som särskiljer skolor där det anlagts brand. Av praktiska skäl avgränsades studien till uppgifter som är lättillgängliga eller kunnat matchas i registren. De faktorer man kunder studera var skolnivå, skolstorlek, andel elever utan avgångsbetyg från årskurs 9, huvudmannaskap (kommunal, friskola), kommunstorlek, samt kommunyp.
Studien omfattar åren 2007-2008 och bekräftar vissa företeelser man haft på känn, men levererade också en överraskning.

– Vi är förvånade över att friskolorna särskiljer sig så tydligt. En kommunal skola löper sex gånger så stor risk att utsättas för anlagd brand, säger Björn Andersson, MSB.
Att högstadiet är den skolnivå som är mest drabbad var väntat men har tidigare inte kunnat beläggas.

Studien visar att ju större stad eller kommun och ju större skola – desto större är risken för anlagd brand. Oftast brinner skolor som har alla nivåer, det vill säga låg-, mellan- och högstadium. Skolor med låg- och mellanstadium eller enbart mellanstadium brinner minst.
 – Skolor som utsatts för anlagd brand har fler elever i årskurs 9 utan slutbetyg än genomsnittet. Skillnaden är inte jättetydlig, så det är svårt att dra några slutsatser, säger Marie Lundqvist.
Pilotstudien har visat att det finns intressant information att hämta genom samkörning av register och banar vägen för mer omfattande studier i framtiden.
Genom avancerade körningar skulle man närmare kunna belysa möjliga riskfaktorer som:
 

Huvudmannaskapet

Elevernas sociokulturella bakgrund

Skolmiljöns sociokulturella omgivning

Skolmiljöns fysiska utformning

Elevernas prestationsnivå

Lärarnas kvalifikationsnivå

 
– Studien kopplar också väl till det regeringsuppdrag vi fått om att stärka arbetet mot skolbränder och MSB kommer att fördjupa sig i området under året, säger Marie Lundqvist.