Boken The Black Swan av den amerikanske riskprofessorn, ekonomen och filosofen Nassim Nicholas Taleb har fått ett enormt genomslag. Av Sunday Times har den klassats som en av de tolv mest inflytelserika böckerna sedan andra världskriget. Professor Bozena Werbart, MSB, tror att den kan få stor betydelse för MSBs arbete. Foto: Gunno Ivansson

 

– Om alla svanar du sett är vita, kan du då dra slutsatsen att alla svanar är vita? Man trodde inte att det fanns svarta svanar förrän en holländsk upptäcksresande hittade svarta svanar på Australiens västkust 1697, säger professor Bozena Werbart, MSB.

 

Med en svart svan menar bokens författare Nassim Nicholas Taleb en mycket oväntad händelse som den tillgängliga kunskapen inte kan förutse och som får stora konsekvenser för samhället. Typiskt för en svart svan-händelse är också att den i efterhand rationaliseras.

 

Exempel på svarta svanar är tsunamin 2004, askmolnet, finanskrisen och händelserna i Japan.

 

– I arbetet med att skapa ett robust samhälle måste vi också arbeta med mindre sannolika händelser som begreppet svarta svanar symboliserar, säger professor Bozena Werbart på enheten för strategisk analys på MSB.

 

Enligt Taleb blir världen allt mer komplex och vi förstår den inte så väl som vi tror. Sedan upplysningstiden har vi strävat efter att fatta beslut grundade på kunskap, men hur fattar vi beslut när vi saknar information och kunskap?

 

I sin bok anger Taleb tio grundprinciper för att skapa ett robust samhälle som klarar svarta svanar. Han är kritisk mot traditionella experter och för att kunna hantera svarta svanar måste vi hitta kompetenta människor som är ”rena”. Den efterkloka experten som hävdar att händelsen i själva verket var väntad ska inte komma ifråga.

 

– Som han skriver, bussföraren som körde skolbussen med förbundna ögon och kraschade ska aldrig erbjudas jobbet igen.

 

”Big is ugly”, ju större ett företag är ju mer sårbart är det. En av Talebs teser är att kompensera komplexitet med enkelhet. Han är kritisk till globaliseringen som lett till ökad komplexitet.

 

– En spännande sak är hur lär vi oss robusthet? Jo, av moder jord. Hon är den äldsta och klokaste, med mest erfarenhet. Robust ekologi och komplexa system.

 

– Kontentan som jag ser det är att oväntade händelser ska inte behöva få allvarliga konsekvenser om vi hanterar kriser direkt och lär oss av dem. Vi kan aldrig slappna av och känna oss trygga. Robust är inte trygghet utan innebär att vara beredd på det oväntade. Är man säker på sin framtid är man dum, skriver han.

 

Bozena Werbart tror att boken kan få stort genomslag för MSB.

 

– Det handlar om att tänka annorlunda och vara kreativ. Att systematiskt söka efter oväntade händelser blir ett metodiskt angreppssätt som jag kallar Håll utkik efter svarta svanar.

 

Från det globaliserade, sårbara samhället till det robusta går vi genom att ta fasta på Talebs beskrivning av en svart svan.

 

– Vi är förberedda – en oönskad händelse kommer inte som en överraskning och behöver därför inte få allvarliga konsekvenser. Och vi rationaliserar inte händelsen efteråt, utan hanterar lärandet av den. Detta är kanske en av MSBs viktigaste framtidsutmaningar, säger Bozena Werbart.