Erikssons ämne var gasspridning. Och det var i det sammanhanget han tog upp lätta och tunga gaser.

- En gas är inledningsvis tung beroende på att den är kallare än omgivande luft. Sen jämnas temperaturen ut och gasen blandas då i luften.

- Men det har inget med densitetstal från tabeller att göra.

Prata aldrig om densitetstalet när ni pratar gasspridning, framhöll Håkan Eriksson.

Han visade en gasläcka där den kalla gasen faller till marken. När den börjar blandas med luften jämnas också temperaturen upp, gasblandningen stiger och sprids.

 

Eriksson poängterade att det man bör vara uppmärksam på vid gasspridning är vindhastighet, molnutbredning och atmosfärens temperatur.

- Temperaturskiktningen är ganska avgörande för spridningen.

Är den neutral sjunker temperaturen en grad per 100 meter i höjd.  Vid instabil temperatur, typisk en solig sommardag, sjunker temperaturen mer än en grad per 100 meter. Då vill gasen på marken uppåt, vilket ger större cirkulation och snabbare gasspridning.

Motsatsen är stabil temperatur när temperaturskillnaden uppåt är mindre.

- Då får gasen inte chans att stiga. Det är sämre ur räddningstjänstsynpunkt. Gasen får inte lyftkrafter och det blir dålig spridning.

Håkan Eriksson fick frågan om det var någon skillnad på brännbara och giftiga gaser.

- När det gäller spridning är det ingen skillnad, däremot kanske när det gäller riskavstånd.