Forskning om EUs krishantering

MSB satsar 16 miljoner på forskning om hur EU hanterar kriser.
– Vi behöver djupare kunskap om EUs förmåga till krishantering. Vad är det som hindrar ett effektivare samarbete, och när är EU-samarbetet som mest värdefullt? Det är några frågor vi vill ha svar på, säger Per Sundström, forskningschef på MSB.
Allvarliga kriser på senare tid, som terrordåd, naturkatastrofer och hälsohot, har lett till att ett samlat gränsöverskridande europeiskt system tagit form.  Samarbete och samordning mellan länder blir allt viktigare för att hantera kriser, katastrof och hot.

 

I somras utlyste MSB forskningsmedel för projekt som skulle studera mervärde med EU-samarbete vid krishantering, benägenhet att samverka vid kriser samt förekomsten av regionalt samarbete. Två forskningsprojekt får nu åtta miljoner var under 2014-2017:

 

  • Socialt kapital, förvaltningstraditioner och krishantering i EU

Projektet ska förklara skillnader i norm- och förvaltningssystem som hindrar eller främjar effektivt samarbete vid krishantering. Projektet ska också utveckla alternativ som kan motverka eller överbrygga sådana skillnader. Arbetet leds av Sten Widmalm, Uppsala universitet.

 

  • An Empirical Investigation of Comparative Advantages and Enabling Conditions – Crisis Management Cooperation in Europé

Projektets övergripande syfte är att ta reda på var, när och hur europeiskt krishanteringssamarbete ger mest mervärde för EUs medlemsstater. Projektet leds av Magnus Ekengren, Försvarshögskolan.

 

Forskning om säkerhet i hem o fritid

MSB satsar ytterligare 18 miljoner kronor på forskning, nu om säkerhet i hem- och fritidsmiljöer.

Nio av tio dödsolyckor och tre av fyra skador som kräver akutsjukvård sker i hemmet eller fritidsmiljöer.

 

Därför startas två forskningsprojekt som ska pågå till 2017:

 

  • Riskanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö

Projektet ska ta fram preciserad kunskap om skadeförlopp för att öka förmågan att identifiera kostnadseffektiva åtgärder som kan förebygga incidenter och minska lidande.

Arbetet leds av docent Inga Malmqvist, Chalmers, som förfogar över cirka 12,7 miljoner kronor.

 

  • Med utsattheten, sårbarheten och livsstilen i fokus

Övergripande syfte att främja säkerhet i samhället. Projektet är uppdelat i tre områden: äldre, åldrande och fallprevention, funktionsnedsättningar och skador, samt genusperspektiv på det skadeförebyggande och säkerhetsfrämjande arbetet.

Arbetet leds av professor Ragnar Andersson, Karlstads universitet, som förfogar över cirka 5,6 miljoner.