Vår integritet är hotad. Men det är inte föremål för debatt.
Därom är Wilhelm Agrell och Anne Ramberg, generalsekreterare i advokatsamfundet, överens.

 

Wilhelm AgrellAgrell konstaterade att hot mot integriteten spökade många gånger under 1900-talet, och att skyddet av personlig integritet är på klar reträtt sedan 11 september 2001.

– När brittiska The Guardian publicerade första Snowden-artikeln i juni 2013 blev det en av de första globala debatterna om integritet. Plötsligt rasade väggen ner och vi därute fick se vad som fanns där inne. Det gick inte att förneka det mest handgripliga, säger Agrell.

 

Mycket av det som avslöjades var egentligen känt, men det blev bortom alla rimliga tvivel bevisat, poängterar Agrell.

– Tidigare har vi pratat om innehåll i trafik. Snowden pratar om metadata, den som kan hantera stora volymer och få ut något av det. Och att datajättar samarbetar med försvaret. Vi lämnar ut uppgifter till jättar som Google och dessa samarbetar i sin tur med nationella underrättelsesystem. Vidden av detta är kolossal, säger Agrell och fortsätter:

– Det märkliga är att frågan dog ganska snabbt i Sverige. 2008 hade vi en uppslitande kontrovers om FRA-lagen. Men det som Snowden avslöjade, som berör oss alla, blev det inte mycket debatt om.

 

Agrell konstaterar också att hotet mot individens integritet delvis beror på vår egen oförsiktighet.
– Det stavas Facebook. Inget annat har gjorts på så bred front och fått sånt genomslag som sociala medier. Inget har underlättat för stalkare som det. Och medan vi pratar här förändras tekniken. Det är oerhört viktigt, att det går så fort.

 

Hur ska informationssäkerheten då hänga med?
– Den kommer i efterhand. Den är mer en följd av informationstillämpningen och blir mer ett sätt att hantera olämpliga konsekvenser.

 

Anne RambergAnne Ramberg började sin historieskrivning med Magna Carta på 1200-talet och att det tog många år och två världskrig innan vi visste hur skulle hantera och värna rättigheter som lagar och konventioner ger oss. Men att utvecklingen nu går åt fel håll.
– Mycket legitimeras med att det finns ett behov. Jag ser en farlig utveckling, det leder till maktförskjutning från riksdag till regering. Och vidden av integritetsintrånget ökar utan att lagen behöver ändras, sade Anne Ramberg.

 

Hon ansåg att teknikutveckling, kommersialisering och vinstintresse påverkar säkerhetstänkandet.

– Transportstyrelsen och landstingen tjänar pengar på våra uppgifter. Och när det gäller hotbilder är vi beroende av andra länders säkerhetstjänster. Det är en uppenbar risk att vi prioriterar USAs önskan att få tillgång till information före den enskildes integritet.

 

Ramberg framhöll att skyddet av integriteten inte är ett privat intresse utan samhälleligt.
– Det är inte bara intrång hos en person, utan hos rättsstaten. Där personlig integritet beskärs riskerar det demokratiska samhället beskäras.