Chauffören hade redan kört en tur och skulle flytta den tomma bussen till en annan linje.

På transportsträckan pågick en del vägomläggningar och han råkade av misstag hamna i Klaratunneln.

 

Tyvärr reflekterade han inte över de tydliga skyltar som angav att tunnelns höjd var begränsad till 3,0 meter. Bussen, som hade sitt bränsleförråd på taket, var däremot 3,4 meter hög.

Fyra av de åtta gasflaskorna slets loss och hamnade på vägbanan inne i tunneln. Bussen kilades fast mellan taket och marken en längre bit in i tunneln.

 

Bussens bränsleförråd utgjordes av åtta flaskor med biogas eller fordonsgas som den också kallas.

Biogas består till största delen av metan. Det bildas genom att växter, slakteriavfall och annat organiskt material får ruttna. Metan bildas också som en biprodukt vid våra reningsverk.

 

Den mycket brandfarliga gasen är lättare än luft och stiger därför uppåt när den kommer lös. I flaskorna är den komprimerad till gas, inte som vätska som gasol. Men det finns gott om säkerhetsfunktioner.

Om det blir ett rörbrott eller fordonet blir strömlöst finns det magnetventiler som stänger automatiskt.

 

Den största faran uppstår om en eller flera gasflaskor utsätts för värmen från en brand.

För att förhindra att de utsätts för ett farligt övertryck är varje gasflaska försedd med en säkerhetsventil som öppnar och släpper ut farligt övertryck för att inte flaskan ska explodera.

 

För att indikera eventuellt läckage av metangas använde räddningstjänsten en vanlig värmekamera.

Vid ett läckage sjunker trycket så att gas förångas. Det åtgår värme och temperaturen blir lägre. Skillnaden registreras av värmekameran.

Räddningspersonalen upptäckte snabbt att det läckte från en av de nedrivna gasflaskorna.

 

Eftersom olyckan inträffat i en tunnel bedömdes att det var möjligt att utläckande gas kunde samlas under taket och bilda en explosiv blandning.

Området spärrades därför av i flera timmar vilket vållade stora störningar i morgontrafiken.

Läckaget visade sig vara av mindre omfattning. En magnetventil hade hängt sig och måste stängas manuellt.

 

Till skillnad från många andra EU-länder har Sverige inga restriktioner för var gasfordon får köra.
– Det finns ingen anledning att ha andra regler än för bensinbilar. Bensin är också brandfarligt, säger David Gårsjö, expert på gasformiga bränslen vid MSB.

 

Artikeln bygger på en rapport av Mikael Lund, Storstockholms Brandförsvar.

tabell bränslen till gasfordon