Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Stärkt säkerhetsskydd prioriterat

2020 ska alla kommuner och landsting identifierat och bestämt vilken verksamhet som ska fungera under höjd beredskap, hur den ska organiseras och bemannas.

Publicerad: 2018-03-29

Det säger MSB i svaret på ett regeringsuppdrag om kommuners och landstings åtgärder vid höjd beredskap.

– Det är en stor uppgift och går man i mål med den uppgiften är grunden för civilt försvar lagd egentligen, säger Thord Eriksson, MSB.

Det gäller perioden 2018-2020 och i förberedelsearbetet för höjd beredskap anser MSB att följande uppgifter ska prioriteras:

  • Stärkt säkerhetsskydd
  • Kompetenshöjning gällande totalförsvar
  • Planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap.

Uppdraget från regeringen var att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting mot bakgrund av bestämmelserna i LEH, lagen om extraordinära händelser.

– Kommunerna är mycket viktiga aktörer när det gäller den samlade beredskapen för kris och krig. De har ansvar för många olika samhällsviktiga verksamheter som måste fungera i kris och vid höjd beredskap. Till exempel omsorgsverksamhet, dricksvattenförsörjning, energiförsörjning, renhållning, räddningstjänst, väghållning, hamnar och flygplatser, säger Thord Eriksson.

På samma sätt är landsting och regioner viktiga aktörer för beredskapen i kris och krig.

– Landsting och regioner ansvarar för flera samhällsviktiga verksamheter bland annat hälso- och sjukvård, smittskydd och kollektivtrafik.

MSB konstaterar att arbetet med civilt försvar skapar behov av ett utökat arbete med säkerhetsskydd, det vill säga skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. För att uppfylla kraven ska kommuner och landsting ha en säkerhetsskyddschef och senast 2020 ska en säkerhets­analys vara genomförd.

Nyckelpersoner bör genom utbildning ges kunskaper om författningar och arbetssätt vid höjd beredskap och totalförsvar.

Enligt MSB bör kommuner och landsting så snart som möjligt påbörja arbete med beredskapsplanläggning för höjd beredskap. Det ska utformas en organisation och personalförsörjning för den verksamhet som ska bedrivas i krig. Krigsplacering bör användas som en förberedelse för att kunna använda allmän tjänsteplikt under höjd beredskap.

Ansvaret för ledningen av det civila försvaret har kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen och de bör utbildas och övas för den uppgiften under höjd beredskap.

MSB föreslår att det tecknas överenskommelser mellan staten och SKL och att det bör inrättas ett särskilt forum för beredskapsutveckling.

– Överenskommelserna mellan staten och SKL om arbetet med krisberedskap och civilt försvar måste förvaltas och ”vårdas”. Utvecklingen av beredskapsarbetet är ett samspel mellan kommuners och landstings ansvarstagande och statens konkreta stöd, säger Thord Eriksson

Arbetet med att utveckla kommuners och landstings samlade beredskap för kris och krig bör fortsatta och MSB föreslår att det utredningsarbetet bör ske inom ramen för ett nytt regeringsuppdrag.

Dessutom vill MSB se en översyn av LEH mot bakgrund av den förändrade säkerhetspolitiska situationen.

Gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen