Frivilliga larmas - förlopp bryts snabbare

Tjugofyra7 skrev för några år sedan om brandvärnet på Färingsö i Ekerö kommun som lät brandmännen välja om de ville åka direkt till larmet i egen bil istället för att hämta brandbil, i princip att alla kunde åka som så kallad första insatsperson (fip).
Tiden för framkomst till larm kortades avsevärt, händelser som kunde blivit allvarliga stoppades i tidigt skede.

Sedan två år tillbaka har de 13 brandmännen utökats med tio frivilliga, eller cip, som åker efter samma princip.
– Vår trend pekar på att det här är en klockren satsning. Vi får väldigt bra respons från kommuninvånarna och jag tror de upplever en ökad trygghet, säger Renlund.

Under förra året förekom 38 larm i brandvärnets område på Färingsö. Vid 18 av dem, där värnet gjorde insatser, klarades ankomst på en fjärdedel av den tid som ambulans eller heltidsstationen från Ekerö behövde.
Snitt-tiden för ankomst till olycksplats vid de 18 larmen låg för värnet eller deras civila insatspersoner på tre minuter. De övriga larmen var, enligt Renlund, inte av någon dignitet.
– Under vintern 2012-2013 hade vi fem villabränder. På fyra av dem var vi först. Alla bränderna kunde släckas eller begränsas med pulversläckare och stora värden räddades.

Civila insatspersoner har engagerats för att värnet ska bli ännu effektivare. Samtliga jobbar inom räddningstjänst, polis eller ambulans, känner kanske inte att de kan engagera sig i värnet, men vill ändå göra en insats när de kan.
– Ett skäl till att vi enbart satsat på personer med blåljusyrken är att de har sjukvårdsutbildning och den utbildningsbiten därmed redan är löst. Vi har kunnat fokusera på arbetsmiljö och brand.

Personerna har handplockats efter var de bor, för att täcka in det geografiska området bättre. Dessutom jobbar de skift, vilket kan öka kapaciteten dagtid då många i värnet jobbar en bit från hemorten.
Niclas Renlund är själv heltidsanställd inom Södertörn brandförsvar, styrkeledare i Botkyrka. Nu hoppas han kunna gå vidare med Hilleshögs modell till fler värn inom Ekerö kommun.
– Framförallt på Adelsö kan det bli stora vinster när vi inför fip-principen för värnet och dessutom rekryterar civila insatspersoner. Heltidskåren har tre mil innan de når färjan ut till ön.

Brandmännen i Hilleshögs brandvärn har brandsläckare och viss sjukvårdsutrustning i sina bilar. Det ska även de civila insatspersonerna utrustas med.
– De har inga larmställ, men ska ha västar som talar om för allmänheten vilka de är.

Brandmännen i värnet har heller inga larmställ när de väljer att åka direkt till olyckan i stället för att plocka upp brandbilen. De kan också ta med hjärtstartare som finns i området, fem hos företag och en hos en privatperson.
Snabbheten är ofta avgörande.

Samtidigt diskuteras inom värnet faran att utsätta sig själv för risker i ambitionen att hjälpa till. För civila insatspersoner, som inte deltar i utbildning och övning, ska den dialogen hållas i ett forum.

Arbetsmodellen i Hilleshög är på eget initiativ. Södertörns brandförsvarsförbund, som ansvarar för värnet, har inte haft några synpunkter.
– Jag tycker det de gör är bra och har valt att känna att det gör nytta för samhället. Det finns engagemang och jag tror det skapar en trygghet som samhället inte kan skapa på motsvarande sätt. Ofta har vi i Sverige annars förmåga att organisera för mycket och då blir det lätt tungrott, säger brandchef Lars-Göran Uddholm och fortsätter:
– Vid larm är vi ansvarig arbetsgivare, och det är viktigt att värnet förstår att inte överdriva sitt agerande så brandmännen hamnar i risker. Samtidigt måste vi vara vakna för nya former och använda det engagemang som finns.