Så påverkades svenskarna av krigsuttalanden

I samband med Folk och försvars konferens i januari, uttryckte både regeringen och överbefälhavaren Micael Bydén att det kan bli krig i Sverige.

Uttalandena fick stor spridning i media, vilket bland annat ledde till att MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” laddades ner
25 000 gånger under ett par dagar, vilket kan jämföras med ett 50-tal nedladdningar en vanlig dag.

För att få en bild av hur människor reagerade efter de skarpa krigsuttalandena, och hur medierapporteringen har påverkat människors beteende och förhållningssätt, lät MSB undersökningsföretaget Attityd göra en webbenkät bland drygt tusen personer.
– Resultatet visar att många människor påverkades av uttalandena, men inte så mycket som det kunde verka i medias rapportering kring reaktionerna, säger Christina Andersson, projektledare på MSB.

• Totalt 33 procent svarade att de kände en ökad oro i mycket stor/stor utsträckning som en följd av medierapporteringen. Fler kvinnor (42 procent) än män (23 procent).
• Drygt 60 procent uppger att deras oro inte har påverkats.
• Totalt 30 procent uppger att de känner ett ökat engagemang för Sveriges beredskap, men 67 procent uppger att engagemanget inte påverkats. Bland dessa är det fler män (19 procent) som inte instämmer i påståendet om ökat engagemang än kvinnor (11 procent).

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 genomförde MSB en motsvarande undersökning. Syftet var att se hur krigsutbrottet påverkat människors syn, bland annat när det gäller att ha hemberedskap för en vecka.

• Totalt 50 procent upplevde oro och 52 procent kände ett ökat engagemang för Sveriges beredskap efter krigsutbrottet.

Att fler påverkades av krigsutbrottet än av uttalandena under Folk och Försvar förvånar inte Christina Andersson.
– Att faktiskt inträffade händelser och självupplevda kriser påverkar människors riskbeteende starkast, är något som också har stöd i forskningen.