Fysiska krav för brandmän klara

Hur kan stående längdhopp ha någon relevans för hur snabbt man bär slangkorgar i ett trapphus? Det är den näst vanligaste frågan Ann-Sofie Lindberg får när hon berättar om det fystest med gränsvärden som Winternet tagit fram på uppdrag av MSB. Foto: Gunno Ivansson

Redan i slutet av 1990-talet startade dåvarande Räddningsverket projektet Brandmannens fysiska förmåga för att hitta sätt att mäta den fysiska status som yrket kräver.

Delstudier i projektet har resulterat i att man utgått från fem fysiskt krävande typinsatser: rivning av innertak, slangdragning, slangkorgbärning i trapphus, slangkorgbärning i terräng och släpa docka.

De test som befanns relevanta för dessa arbetsuppgifter var: gripstyrka, rodd 500 meter, bänkpress 30 kilo, stående längdhopp, lyft till hakan 15 kilo och löpning 3 000 meter.

Den tredje delstudien hade som målsättning att ta fram och föreslå fysiska gränsvärden som kan användas vid nyanställning av brandmän.

Resultatet är en graderad skala 1-11 poäng för varje fystest. En (1) poäng är det nedre gränsvärdet som aldrig får understigas. Övre gränsvärdet är maxpoängen 11 och även om man har bättre resultat ger det inga fler poäng.

Den föreslagna sammanlagda gränsen på 36 poäng, medger då att man kan kompensera lägre prestation i ett test med högre ett annat.

– Från vår sida varit viktigt att inte färgas av något tycke eller något politiskt mål utan att göra ett vetenskapligt försvarbart arbete, samt att kunna motivera varför vi har satt gränsen där den är, säger Ann-Sofi Lindberg, sjukgymnast på Winternet och doktorand vid Umeå universitet.

Hon tror dock att poängskalan ökar möjligheterna att få in personer med olika fysiska kapaciteter.

– Det är inte alltid en fördel att vara jättestor och stark. I vissa moment i yrket kan det vara en fördel att vara liten och nätt även om det inte är så i just de arbetsmoment vi har undersökt.

Trösklarna eller gränserna i den 11-gradiga skalan baseras på prestationen i det fysiska testet och den tid det tar att utföra undersökta arbetsmoment.

Även om man får lägsta värdet 1 klarar man arbetsmomentet, men det tar längre tid.

– Har du till exempel 60 i gripstyrka så utför du det undersökta arbetsmomentet på en viss tid. Har du 50 i gripstyrka arbetar du ungefär lika snabbt och därför spelar det kanske inte så stor roll om du har 50 eller 60 i gripstyrka. Men mellan 30 och 40 någonstans börjar arbetet ta längre tid, beroende på vilket arbetsmoment vi undersöker. Gränserna är därför baserade på vid vilken prestation som arbetsmomentet tar längre tid.

Ann-Sofi Lindberg har besökt ett antal räddningstjänster och berättat om studien och de test som diskuterats mest är löpningen och stående längdhopp.

I löpning 3 000 meter får man poäng efter sekunder per kilo kroppsvikt vilket innebär att ju lättare du är ju snabbare måste du springa för att uppnå samma resultat i matrisen. Framför allt kvinnorna känner sig missgynnade eftersom de i regel är lättare än männen.

– Vi har tittat på vilka fysiska tester som har starkast samband till hur man presterar på arbetsmomenten. Och då är det så att sekunder per kilo kroppsvikt har ett starkare samband för både killar och tjejer hur du presterar i arbetsmomenten. Och varför är det så? Jag skulle tro att det beror på att i flera av de undersökta arbetsmomenten handlar det om att förflytta massa

Den näst vanligaste frågan är hur stående längdhopp kan ha någon relevans för hur snabbt man bär slangkorgar i ett trapphus.

– Vi har undersökt vilka fysiska tester som kan förklara prestationen på arbetsmomentet. Våra studier har visat att det finns starka kopplingar mellan knäböj och arbetsmomentet, men stående längdhopp har ett ännu starkare samband och det är dumt att ta det som är näst bäst.

Arbetsmiljöverket har framfört synpunkten att gränsvärdena inte utgår från vad brandmannayrket kräver.

– Om det hade funnits data eller bestämmelser för hur lång tid brandmannens arbete får ta, då hade vi kunnat sätta fysiska gränsvärden utifrån detta.

– Men vem bestämmer vad som är tillräckligt snabbt? Sådana riktlinjer saknas i dagsläget, därför ansåg vi att det var rimligt att beräkna gränsvärdena som vi har gjort, säger Ann-Sofie Lindberg.

Gränsvärdena för löpning 3 000 meter där man får poäng efter sekunder per kilo kroppsvikt har orsakat mest diskussion. Foto: Gunno Ivansson

"Vi köper inte testet rakt av"

VÄXJÖ
Luleå och Växjö var bland de första att använda Winternets test och nya gränsvärden vid rekryteringen till sommarvikarier. I Luleå är man nöjd med testet medan man är mer tveksamma i Växjö.

– Nja, jag tror inte vi kommer att köpa det här rakt av, det blev inte det utfall vi ville ha. Killarna ligger skyhögt över nivån och tjejerna når inte till godkänt. Våra resultat motsvarar det de kört på SMO-klasserna i Revinge, killarna snittar på 55 medan tjejerna ligger på 30, säger Hans Fransson, fysansvarig på räddningstjänsten i Växjö.

Av de tolv som kom till testen en lördag i början av mars nådde tio upp snittnivån 36 och en föll bort på Växjös eget simtest.

– Vi satte gränsen vid 36 om de sedan hade 55 eller 62 tog vi ingen hänsyn till. I den utvärdering de fick fylla i efteråt fick vi många synpunkter där man ifrågasatte kopplingen vikt löptid. Den är vi också främmande till. Det praktiska momentet uppskattades av de som testade och vi kommer nog att lägga in fler praktiska prov i framtiden. Inte för att se vem som är snabbast, utan att man kan jobba metodiskt.

Växjö gick på Winternets rekommendation om 36 poäng i testen vilket tjejerna misslyckades med att nå och därför heller inte blev erbjudna sommarvik.

– Löpningen straffar de som väger lite och det måste de hämta igen på de andra momenten. Du kan ju vara landslagslöpare och ändå nätt och jämnt få full poäng i löpningen. Förutom löpningen är det inga mastodonttester, utan de tjejer som förbereder sig på rätt sätt fixar det här.

I Luleå gjorde man en annan bedömning och valde att inte kräva 36 för godkänt. Så länge den testade klarade 1 poäng i varje test var han eller hon med i diskussionen.

– Som vi bedömer det, klarar du grundkravet då spelar det ingen roll vad du har för poäng utan då är det andra förmågor som ska vara utslagsgivande. På ett par års sikt har vi testat ganska många och kanske är mogna att sätt en nivå för att få jobba här. Fysen är bara en förmåga man vill att en brandman ska ha, jag vill fokusera mer på andra egenskaper, säger Patrik Bylin, räddningschef i Luleå.

I praktiken kom en-poängsresonemanget inte att spela någon roll efter som alla testade låg högt över. Testen var gemensamma för sommarvikariat i Boden, Luleå och Piteå. Av 37 kallade kom drygt 20 och alla utom en nådde 36 poäng. Den som inte klarade hade 33 poäng.

– Den fysiska statusen var betydligt bättre än hos de som testades ifjol. Alla utom en gick eller hade gått SMO och de börjar veta vad det innebär att komma ut till en räddningstjänst, säger testledaren Lars-Ingvar Lampa.

Av de två tjejer som deltog i testet fick den ena sommarvikariat i Piteå.

Ett kringresande SMO-sällskap

VÄXJÖ
För alla SMOare som vill förverkliga drömmen om att bli brandmän innebär våren ett dyrt kringflackande.

– Jag har pröjsat 2500 kronor den här veckan för att göra tester. Inte så kul på en studentbudget, men vad gör man inte.

Det säger Tobias Östring, Stockholm, som liksom Pierre Håkansson, Simrishamn, helgen innan flög till Luleå för att testas för sommarvik i Boden, Luleå och Piteå.

Han tycker det är positivt att man slutat gissa och nu försöker lösa det vetenskapligt.

– Det är bra att det är en matris, men egentligen har man satt kravet högre än storstadstestet. Det kan räcka med 36 poäng, men vi killar sätter gränsen vid maxpoängen 11, konkurrensen är så hård. Vid testet i Luleå hade jag 64 av 66 och alla killarna låg där. Egentligen höjer man nivån på kraven, säger Tobias Östring.

Flera hade synpunkter på att det mäts sekunder per kilo kroppsvikt vilket gynnar den som är tung.

– Att jag gick på toaletten i morse kostade mig 20 sekunder på löpningen, säger Joakim Högström, halvt på skämt, halvt på allvar.

Konkurrensen om jobben är stenhård.

– Förra sommaren fick jag inget vik utan ordnade ett halvårs praktik på räddningstjänsten i Ystad. Jag känner killar som inte fått ett sommarvik på fyra år. Alla vill bli brandmän och på säkerhetsområdet är vi inte konkurrenskraftiga jämfört med andra säkerhetsutbildningar. För att öka mina chanser till jobb kompletterar jag med att läsa till sjuksköterska, berättar Joakim Högström.

Camilla Hoving, Halmstad, en av två tjejer som testade för sommarvikariat, tyckte att testet var både bra och dåligt.

– Jag är väldigt nöjd med min prestation i löpningen, men kluven till kopplingen till vikt. Det känns som det anpassats för att man ska vara stor och tung. Väger du 100 kilo kan du gå runt.

Hon skulle hellre se fler arbetsrelaterade moment. Samtidigt vill hon att testen ska vara lika för alla.

– Jag tror det är fel att inkvotera tjejer. Man kan mycket väl klara jobbet även om man inte uppfyller kraven, men man blir inte en i gruppen eftersom man inte är där på samma villkor och då blir det svårt, säger Camilla Hoving.

Inga nationella rekommendationer

Även om ett vetenskapligt arbete tagit fram fysiska gränsvärden blir det inga nationella rekommendationer.

– Rekrytering kan enbart ske lokalt där man vet de behov och förutsättningar som finns. Därför har SKL och MSB kommit fram till att avvakta med nationella rekommendationer. Det blir för styrande och vi har valt att stödja MSB i arbetet med teknik och metodutveckling, säger Marcus Cato på Sveriges kommuner och landsting.

– Det är angeläget att ta tag i metod och teknikutveckling, inte minst med tanke på arbetsskador. Det är inte acceptabelt att ett yrke har så tunga arbetsuppgifter att man får lägga så stor kraft på träning för att klara av det, säger Lena Brunzell, MSB.

Testet och gränsvärdena ger bra vägledning för hur man ska lägga upp sin fysiska träning.

– Poängstegen stimulerar till att träna upp sig och samla poäng. Den statiska gränsen att du ska springa 3 000 meter på 13.15 gör att många ger upp. En dålig löpare kan kompensera och samla poäng på bänkpress. Så fungerar det i verkligheten också, vi kompenserar, säger Lars Carlsson, fyslärare på MSB i Revinge.

Relaterade artiklar

"Vi köper inte testet rakt av"

Ett kringresande SMO-sällskap

Inga nationella rekommendationer

Winternets rapport

Brandmannens fysiska förmåga del 3