Reportage

Startat hjärtlig gemenskap

Grannarna på Johannesvägen i Huskvarna tog ett eget initiativ för att öka tryggheten i området – och uppslutningen blev större än väntat.

– Det är min höga ålder som är förklaringen till initiativet, säger Niclas Granstrand och får grannarna på Egnahem i Huskvarna att brista ut i skratt.

Det är ett entusiastiskt gäng som samlats vid entrén till den vita villan där Niclas och Maria Lundblad bor, och där ett grönt värmeskåp med en hjärtstartare sitter monterat på den putsade väggen sedan tidigare i våras.
– Vi har en hjärtstartare på jobbet och här var det dåligt med tillgängligheten så jag tänkte att ”vad fasiken, det är en bra grej – vi delar väl på en då!”.

Niclas fick med sig grannarna på initiativet. Exempelvis Karl Sandström som är nyinflyttad och fick en lapp i brevlådan.
– Det är vi med på, sa jag, berättar Karl Sandström.

Och fler hakade på. Niclas, som räknat med sex, sju intresserade hade plötsligt ett tjugotal grannar som ville vara med på satsningen. Och eftersom den hjärtstartare han hittat på nätet kostade drygt 20 500 kronor inklusive värmeskåpet för utomhusplacering året runt, blev investeringen cirka tusenlappen för vart och ett av de medverkande hushållen.
– En billig livförsäkring, menar Niclas som förstås haft bra uppbackning av Maria – sjuksköterska på ambulansen i Vaggeryd.
– Man ska helst ha en hjärtstartare på plats inom fem minuter vid ett hjärtstopp och det är ju svårt för oss inom ambulansen att hinna, förklarar hon.

Apparaten på Johannesvägen är nu registrerad så att SMS-livräddare (vilket både hon och Niclas är) kan få information om var den finns. Maria kommer också att hålla i en utbildning bland grannarna för att öka tryggheten i kvarteret ytterligare. Och redan har den mentala beredskapen skärpts, förstår man när Robert Stenvall berättar hur man tar sig till hjärtstartaren från hans och Martinas hem.

– Vi har pratat ihop oss några stycken, och det finns en liten väg i vår trädgård som gör att vi kan vara här på tio sekunder, berättar han och skojar lite om att de kanske skulle provspringa som ett fredagsnöje.
Hjärtstartargänget har också en messenger-grupp där man kan slå larm om det skulle behövas och man exempelvis inte kan springa iväg och hämta utrustningen själv.
”Fungerar det om den står på ljudlöst, det borde man testa”, säger någon.
– Det ska vara så enkelt som möjligt, menar Niclas. Utrustningen är självinstruerande, alla har tillgång till den och vi vet vilka vi är om det skulle knipa.

Och stämningen på Johannesvägen har nog blivit lite extra hjärtlig i och med den gemensamma investeringen. Grannarna tycks ha kommit lite närmare varandra, och samverkan kan få spridningseffekt, tror Göran Boström.
– Kan man träffas så här kan man träffas även i andra sammanhang, man vet lite mer om sina grannar och har viss koll.
Niclas och Maria är bekväma med att vara värdar för grannarnas ”livlina”, och att det kan börja pipa när locket till värmeskåpet rycks upp, vilken natt som helst.

Den enda driftkostnaden i satsningen är elen, som Niclas står för, säger han och skrattar.
– Det får du väl skramla till, föreslår grannen Göran.
– Det löser sig nog med det, svarar Niclas – hjärtligt.