Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

SMHI utvecklar vädervarningen - tar hänsyn till påverkan

Ett nytt system för vädervarning har påverkan och konsekvenser med i beräkningarna.

Publicerad: 2019-12-16
Varsågod, snart är nya systemet för vädervarning här, kan Camilla Palmér, SMHI, säga. Det ger bättre besked om konsekvenser, både till myndigheter och allmänhet. Foto: THOMAS HENRIKSON

– Det kommer leda till mer välunderbyggda beslut, säger Åsa Granström, SMHI.

Samtidigt ändras varningsklasserna 1-2-3 till gul-orange-röd.

SMHI började arbetet med ett nytt, konsekvensbaserat varningssystem för tre år sedan, i april 2021 ska det börja användas.

Syftet är att ge bättre beslutsunderlag och öka samhällets förmåga att hantera allvarliga vädersituationer.

Idag är kriterierna för att utfärda varningar i stor utsträckning lika över hela landet, men konsekvenserna kan bli väldigt olika.

En viktig faktor för det konsekvensbaserade systemet är bedömningar efter lokala och regionala förutsättningar.

– Vi ser över vad vi kallar tröskelvärden, exempelvis vilka snömängder som är relevanta för varning i Norrbotten respektive Stockholm. I dag har vi samma varningsnivå över landet om det snöar samma mängd.

I framtiden kommer varningsnivå utfärdas utifrån vilken påverkan vädret kommer att ha.

– Varningsinformationen kan anpassas för situationen, till regionala förutsättningar och tydligare beskriva vad den står för. Förstår man vilka konsekvenser ett väder verkligen innebär blir beslutsunderlaget bättre, säger Åsa Granström.

De differentierade tröskelvärdena över landet och för olika typer väder ska SMHI och länsstyrelserna komma överens om.

När det nya varningssystemet införs kommer fler myndigheter vara inblandade innan beslut om varning tas, bland annat får länsstyrelserna ha synpunkter på SMHIs förslag.

– SMHI kan inte självt veta hur samhället påverkas av vädret. Den kunskapen finns ute i samhället, hos länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, säger Åsa Granström.

När SMHI i sin övervakning av vädret gör en grundbedömning att det är aktuellt med en vädervarning, kommer i korthet följande ske:

  • Varningsförslaget skickas till länsstyrelserna via Wis. Situationen förklaras och länsstyrelserna ombeds återkoppla med regionalt perspektiv om vad som eventuellt behöver vägas in före beslut.
  • Vid behov kan regional eller nationell samverkanskonferens genomföras.
  • SMHI får tillbaka underlaget och tar beslut om vädervarning.

– Vi uppskattar att hanteringen tar några timmar. Om förloppet är snabbt och vi inte har tid att vänta, då tar vi beslut och frågar sen för eventuell korrigering av varningen.

Projektledaren Camilla Palmér påpekar att det nya systemet ger bättre förutsättningar att vara förberedd.

– Inblandade aktörer får informationen först, kommer att vara förberedda när den når allmänheten. Det främjar förmågan till högre beredskap och förberedelse hos dem själva.

Förändringen av varningsklasserna är en markering att något nytt införts, men också för att bli tydligare. Det råder ingen tvekan om vilken varning av gul-orange-röd som är allvarligast.

– I dag kan fortfarande finnas osäkerhet om vad som är värst, 1 eller 3, säger Åsa Granström.

Det nya varningssystemet kommer också ge allmänheten bättre möjligheter att förbereda sig.

– En av de vanligaste frågorna vi får vid vädervarningar är vad det innebär. Det kommer vi vara bättre rustade att svara på i framtiden.

I december ska beslut tas om första upplagan av tröskelvärden. Innan starten våren 2021 är det många processer som ska förändras. Checklistor för tib (tjänsteman i beredskap) ska uppdateras, metodstöd och anpassning i Wis ta fram.

– Vi pratar ett helt krisberedskapssystem. Samverkan har varit grundstommen i vårt arbete, det har varit oerhört viktigt att ha med aktörerna för att förstå hur systemet kommer hanteras hos dem, säger Camilla Palmér.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen