Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Med Sitac nyttjas helikoptern effektivt

En erfarenhet från skogsbranden i Västmanland 2014 var att samverkan mellan räddningsledningen och de flygande enheterna inte fungerade.
För att det inte ska upprepas har befäl inom räddningstjänsten utbildats i Sitac-modellen som används internationellt vid skogsbrandsbekämpning.

Publicerad: 2018-06-15

  • Vid sex tillfällen under våren har det körts en utbildning i skogsbrandsbekämpning för att förbättra samverkan mellan räddningstjänsten och försvarets helikoptrar. Utbildningen introducerar den så kallade Sitac-modellen som används i stora delar av EU för koordinering mellan flygresurser och enheter på marken. Foto: Gunno Ivansson
  • Peter Forslund och Anna Henningsson har lett utbildning för bättre samverkan mellan försvarets helikoptrar och räddningstjänsten.
  • Piloterna deltar gärna i släckinsatser. – Krig inträffar inte så ofta som tur är och då är det roligt att kunna betala tillbaka till skattebetalarna, säger piloten Mikael Zentio, Ronneby.
  • – Jättebra. Nu vet jag vem jag ska kontakta och att jag kan få hjälp av vakthavande befäl på helikopterflottiljen, säger Ulf Björklund, Höganäs, som tillsammans med gruppen försöker tillämpa Sitac-modellen.

Vid skogsbranden i Västmanland begärdes internationellt stöd vid släckningen. Frankrike och Italien svarade och skickade vattenbombande flygplan. Piloterna var efteråt kritiska till bristen på ledning och att de i princip inte kunde bidra alls.

– De var besvikna på att Sverige inte kunde dra nytta av deras resurser på ett bättre sätt. De tyckte att de kom för sent och borde ha skickats hem, berättar Anna Henningsson, räddningschef i Karlskrona och som ledde en utvärdering av insatsen i Västmanland.

Det fanns flera orsaker att det blev så, bland annat sen beställning och det stora avståndet för de internationella planen.

– De blev så upphaussade i medierna som räddare att det enligt räddningsledaren hade varit medialt självmord att skicka hem planen. Han vågade inte ta beslutet trots att man förstod att de inte skulle göra någon nytta.

Det saknades inte resurser i Västmanland, tvärtom, men de användes ineffektivt.

– Trots 14 helikoptrar och flyg från Frankrike och Italien som släppte enorma mängder vatten fick man inte ut någon större effekt. Räddningsledningen hade inte den taktiska planen för var man ville ha vattnet.

Det är här den så kallade Sitac-modellen för koordinering mellan flygresurser och enheter på marken kommer in i bilden. Det är ett lägesangivningssystem för de resurser som ingår i en insats med enkla symboler för olika enheter utplacerade på en karta.

De internationella piloterna saknade bland annat en Sitac-plan och bjöd in MSB och svensk räddningstjänst till en utbildning i Italien.

Anna Henningsson deltog och är en av initiativtagarna till  utbildningen för att sprida Sitac-konceptet i Sverige.

– Vi måste prata samma språk nästa gång vi behöver internationell hjälp. Vi kan inte uppfinna vårt eget hjul i Sverige utan måste anpassa oss till det som körs i hela Medelhavsområdet och stora delar av EU.

Utbildningen har under våren körts vid sex tillfällen runt om i landet och är ett samarbete mellan länsstyrelser, Försvarsmakten, MSB och räddningstjänsten. Syftet är att öka kännedom om nationella och regionala förstärkningsresurser för skogsbrand och samverkan med helikopterresurser. Men också om insatstaktik och brandriskdata enligt det kanadensiska systemet Fire Weather Index (FWI). Magnus Söderström och Stefan Isaksson, lärare i Revinge gick igenom taktik respektive Sitac.

– Vi som räddningsledare har i alla år ritat på våra tavlor i ledningsbussarna, men vi har hittat på egna symboler. Jag ritar en symbol för vattenhämtning, nån annan ritar nåt annat. Varför inte ensas som den här modellen? Kan man enas i hela Medelhavsområdet borde vi i Sverige kunna anamma det så att helikopterbesättningarna känner igen sig i hela landet, säger Anna Henningsson.

Försvarsmakten har ingen beredskap för att hjälpa räddningstjänsten.

– Vi är välvilligt inställda till att ställa upp. Men det måste finnas förståelse för att när det inte går beror det inte på ovilja utan att det saknas besättning eller att maskinen är trasig, säger major Peter Forslund.

En annan erfarenhet från branden i Västmanland var att det saknades kunskap om hur man beställer helikopterstöd. Det fördröjde beställningen med 1-1,5 timmar.

– Vi är väldig tydliga med att beställningen går till Militärregionen. Vi har också valt att lämna ut telefonnumret till vakthavande befäl (VB) på helikopterflottiljen. VB fungerar som en helpdesk för helikopterfrågor dit räddningsledaren kan ringa och få råd och tips i samband med beställning av helikopter.

Försvarsmakten vill ha en tidig påringning. Finns maskin och besättning på plats kan det gå snabbt. Rekord från larm till beslut är nio minuter.

– Ring tidigt när branden är liten, då blir det en kortare insats för alla. Det är enklare för oss att vända i luften än att sätta igång processen efter klockan 16. Då kanske vi inte kommer förrän klockan 10 dagen efter, säger Peter Forslund.

– Om ni ser att på tisdag nästa vecka kommer FWI att uppvisa hemska värden, ring VB på helikopterflottiljen och meddela det så är de på tårna, säger Anna Henningsson.

En position för var det brinner är viktigt. Gärna i koordinater, men det kan anges i klartext eller ritas på en karta som fotograferas och skickas med sms. Försvarets helikoptrar har inte Rakel utan har en sambandsperson med en flygradio som följer räddningsledaren och sköter sambandet med helikoptern.

Tänk igenom var helikoptern ska hämta vatten.

– Ha med natur- och miljövärden i vågskålen. Vid en insats på Gotland på 1990-talet tömde helikoptrarna en kräft­odling och Försvarsmakten fick betala miljonskadestånd, säger Magnus Söderström.

Det är alltid bra med en uppskattning av hur länge insatsen kan tänkas pågå. Om det drar ut på tiden och blir dygn krävs andra logistikfunktioner.

– Det är bra att förtydliga vad man avser med en helikopter. Vill ni ha ledningsstöd? Tänk till vad ni vill göra med helikoptern. Det är inte läge att låta den stå på marken när ni väl har fått den, säger Peter Forslund.

Gunno ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen