Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Får inte bli sanningsministerium

Informationspåverkan och att möta påverkanskampanjer ligger i fokus för utredningen om ett nytt psykologiskt försvar.
— Det är det heta idag och som Försvarsberedningen lyfter fram, säger Magnus Hjort, sekreterare i utredningen.

Publicerad: 2020-01-14
Tidigare psykologiska försvar skulle i fredstid avhålla sig från motpropaganda. Nu är den uppgiften tillbaka. Klurigt enligt utredaren Magnus Hjort. — Hur ska man möta informationspåverkan utan att bli ett sanningsministerium? Foto: Thomas Henrikson

Regeringen har beslutat att det ska inrättas en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den förra, Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) lades ner när MSB bildades 2009 och tog över en del av SPFs uppgifter.

2003 var den dåvarande försvarsberedningen ganska säker på att Ryssland inte utgjorde något hot inom överskådlig tid.

— 2003 hade andra Tjetjenien-kriget pågått i fyra år, Putin var inne på sitt tredje år som president ändå gör de en väldigt positiv bedömning av läget. Elva år senare kom regeringen på att vi kanske ska plocka fram den gamla mossiga grejen psykologiskt försvar ur museet, men anpassa det till dagens förhållanden: Sverige ska kunna identifiera och möta påverkanskampanjer och neutralisera propagandakampanjer, säger Magnus Hjort.

Statens informationsstyrelse, den första centrala psykförsvarsmyndigheten, var mycket omskriven och kritiserad under andra världskriget för att man försökte censurera pressen. I inriktningen för SPF och dess föregångare låg fokus på kriget och att inte agera i fredstid.

— Det var väldigt viktigt och upprepades i ganska många propositioner, Sverige skulle inte ha någon statlig motpropaganda i fredstid, utan det skulle skötas av medier, partier och organisationer.

Försvarsberedningen lyfter fram påverkanskampanjer, men arbetet ska ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck-och yttrandefriheten.

— Det vill jag verkligen trycka hårt på, tryck- och yttrandefrihet, de fria medierna och den fria opinionsbildningen. Det är en av de mest fundamentala grundbultarna, utan detta inget psykologiskt försvar menar jag.

Utredningen ska inte föreslå ändrade uppgifter för försvars­underrättelsemyndigheterna och inte var den nya myndigheten ska lokaliseras. Däremot står det utredningen fritt att föreslå att uppgifter flyttas från en myndighet till en annan.

— Det psykologiska försvaret ska vara operativt, ska myndigheten också vara det? Lite oklart. Vi har också i uppdrag att titta på om något gammalt uppdrag kan återupplivas. Till exempel det här: Följa utländsk informationsverksamhet som kan påverka svensk opinionsutveckling och inverka på försvarsviljan. Ska vi föreslå nåt sånt?

En viktig fråga är samverkan med försvarsunderrättelsemyndigheterna och Säpo. En annan mediernas beredskapsplanering.

Den nya myndigheten behöver ha verksamhet både i fred och krig och informationspåverkan är en av de klurigaste frågorna att få grepp på enligt Magnus Hjort.

— Hur ska man möta informationspåverkan utan att bli ett sanningsministerium? Jag skulle gärna se en intern mediedebatt om hur man ska agera när man står inför en publicering som kan få konsekvenser. Det skulle också kunna vägleda oss hur vi ska tänka, säger Magnus Hjort.

Sista maj 2020 ska utredningen lämna sitt förslag.

Gunno Ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen