Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

25 riskområden kartläggs

25 områden med betydande översvämningsrisk får i riskkartor detaljerad information om vad som kan hotas.

Publicerad: 2019-06-05
I höst ska nya riskkartor vara klara för områden med betydande översvämningsrisk. Det blir totalt 140 kartor, berättar Cecilia Alfredsson, MSB. Foto: PER LARSSON

– En del områden kan påverkas av både vattendrag och havet. Vi tar också olika flöden i beräkning, vilket gör att det totalt blir cirka 140 kartor, säger Cecilia Alfredsson, MSB.

EUs översvämningsdirektiv antogs 2007. I korta drag innebär det att länderna i cykler över sex år i tre steg ska identifiera områden med betydande översvämningsrisk, ta fram hot- och riskkartor samt riskhanteringsplaner.

I första omgången identifierades 18 hotade områden. Sedan dess har Sverige fått en nationell höjddatabas som ger mycket exaktare mätvärden.

Nu pågår arbetet med den andra cykeln där 25 områden identifierats. Tio av de ursprungliga områdena finns kvar. Åtta har försvunnit, främst beroende på de exaktare mätvärdena. Tillkommit har kustområden, beräkning för havs-​nivåer fanns inte tidigare.

För de 25 nu aktuella områdena, med totalt 13 vattendrag och 18 kuststräckningar, ska riskkartor tas fram under året, kartor som beskriver vad som kan drabbas. En del områden kan påverkas av flera vattendrag och/eller havet och får flera kartor eftersom konsekvenser kan variera.

– Det handlar om hur många invånare och vilka verksamheter som drabbas vid olika flöden, säger Cecilia Alfredsson.

Datauppgifterna i kartorna är indelade i fyra fokusområden:

  • Människors hälsa – exempelvis sjukhus, brandstationer, polisstationer, skolor och befolkningen som sådan.
  • Miljö – exempelvis skyddade områden som nationalparker och naturreservat, men även verksamhet som kan förorena, exempelvis Sevesoanläggningar.
  • Kulturarv – exempelvis fornminnen, byggnadsminnen.
  • Ekonomisk verksamhet – järnvägar, flygplatser, hamnar, värmeverk med mera.

Kartorna tas fram med beräkning på 50-årsflöden, 100-årsflöden och högsta beräknade flöde. 100-årsflödet klimatanpassas till att gälla vid slutet av seklet.

– MSB tar fram grunden till kartorna, länsstyrelserna ansvarar för att uppgifterna i kartorna är riktiga och granskar dem.

I höst beslutar länsstyrelserna om riskkartorna och innan årsskiftet finns de tillgängliga på MSBs översvämningsportal.

– Länsstyrelserna kommer ha riskkartor med all data, där en del uppgifter är belagda med sekretess. På portalen kommer publika riskkartor visas.

I mars nästa år ska arbetet redovisas till EU.

– De två kommande åren ska riskhanteringsplaner tas fram, det har länsstyrelserna ansvar för och genomför i samarbete med kommunerna. MSB gör årlig uppföljning av planerna.

För de nya områdena vid landets kust har SMHI tagit fram havsnivåer. Lasse Johansson, SMHI, säger att Malmö är kanske Sveriges intressantaste plats när man diskuterar vattennivå.

– Där har vi en landsänkning, och den kommer att öka takten. Det är grunt i Öresund, åtta meter, vilket gör att vattenståndsdynamiken är helt skild från södra Östersjön i övrigt.

Beräkningar ger Malmö ett återkommande värde på 223 centimeter över medelhavsnivå vart hundrade år, eller en hundradels risk varje år. Det högsta beräknade vattenståndet är 291 centimeter.

Ett annat viktigt område är Halmstad som har det största observerade värdet någonsin i Sverige, 235 centimeter över medelnivå i november 2015.

Nuvarande översvämnings- och vattendirektiv kan komma att förändras, EU ser över om det fyller sin funktion.

– Blir det förändring får vi anpassa oss till det. Det har gjorts utvärderingar av vad vi i Sverige behöver förbättra i vårt arbete, en av EUs synpunkter är att det saknas uppgift om kostnader för åtgärder, säger Barbro Näslund Landenmark, expert på naturolyckor vid MSB.

Sverige ska ta fram 25 riskhanteringsplaner, och är ett av de länder som har flest planer eftersom natur och förutsättningar varierar mycket.

– Holland har några planer och för dem är den viktigaste åtgärden att ta hand om vallarna mot havet. Förutsättningarna är olika. Vi tycker flexibilitet i översvämningsdirektivet är viktigt så att vi kan arbeta på ett sätt som passar vårt land, liksom man gör i Centraleuropa.

Per Larsson

FAKTA

Totalt 25 områden med betydande översvämningsrisk har identifierats i översynen.

Vattendrag
Alingsås (Säveån)
Borås (Viskan)
Falun (Dalälven)
Göteborg (Göta Älv, Mölndalsån, Säveån, Kungsbackaån)
Haparanda (Torne älv)
Karlstad (Klarälven)
Kristianstad/Åhus (Helge å)
Kungsbacka (Kungsbackaån)
Norrköping (Motala ström)
Uppsala (Fyrisån)
Örebro (Svartån)

Sjöar
Jönköping (Vättern)
Karlstad (Vänern)

Havet
Göteborg
Halmstad
Helsingborg
Kalmar
Karlshamn
Karlskrona
Kristianstad/Åhus
Kungsbacka
Landskrona
Malmö
Skanör/Falsterbo och Höllviken/Ljunghusen
Stenungsund
Stockholm
Trelleborg
Uddevalla
Ystad

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen