Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Döva lämnas utanför vid kriser

Vid kriser är informationsflödet enormt. Men alla kan inte alltid ta emot informationen, även om de försöker.
– Lägstanivån är för låg vid kriser, säger Mattias Hellöre som är döv.

Publicerad: 2017-12-12
Döva har svårt att få information vid kriser, berättade Mattias Hellöre med hjälp av teckenspråkstolk. Foto: Thomas Henrikson

Efter dådet på Drottninggatan i Stockholm insåg styrelsen för Sveriges dövas riksförbund att de behövde agera.

– Det fanns ingen teckenspråkstolk vid presskonferenserna och ytterst begränsad del av TVs direktsändningar teckenspråktolkades.

Döva hade helt enkelt svårt att skaffa sig kunskap om situationen. Vid stora händelser är aftonbladet.se Mattias Hellöres vanligaste informationskälla.

– Snabbast, men inte alltid pålitlig. Andra källor kan vara krisinformation.se eller SVT, eller löpande information via någon länk på Twitter eller Facebook.

Källan är inte självklar, det kan krävas letande och tillgänglig information vara knapphändig.

Vad är önskemålet?

– Vid kriser har man presskonferenser, ha en teckenspråkstolk på plats. Vårt förbund anser att viktig information ska översättas till teckenspråk. För en del, men inte alla, är skriftlig information ett alternativ. Man behöver också betänka att vi har över en miljon hörselskadade i landet som föredrar skriftlig information.

En del döva har svårt att ta till sig textinformation.

– Döva har teckenspråk som förstaspråk, skrift är andraspråk. Precis som för andra människor som läser text på ett språk som inte är förstaspråk kan det för en del döva vara svårt.

Dövas riksförbund har 4 200 medlemmar, men det uppskattas finnas 8 000-10 000 döva i Sverige. Mattias Hellöre, kassör i förbundet, var på konferensen Mötesplats samhällssäkerhet i Kista för att lyssna, men också för att ställa frågor och påverka. Föredragshållare erkände i flera fall att de missat dövas problematik och välkomnade kontakt.

Tycker du att myndigheter och organisationer förstår era problem?

– De förstår och visar stöd när vi uppmärksammar dem. Men undervisning för döva startade redan 1809, svenskt teckenspråk erkändes som modersmål av riksdagen 1981. Sedan dess har mycket hänt i samhället, men fortfarande är vi helt efter när det exempelvis gäller samhällsservice och krisinformation.

Vi måste hela tiden påtala våra behov och varje gång blir mottagaren förvånad, säger Mattias.

Problemet är dock inte främst individuell okunskap utan att myndigheter har svårt att få fram tillgänglig information, anser Mattias.

– Det kan vara Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, myndigheter som borde se till att ha information som når oss. Vi jobbar med att öka medvetandet om problemet, det är en process.

Sedan 2015 är bristande tillgänglighet lagstadgat som en form av diskriminering.

– Myndigheter måste följa lagen, men det varierar hur fort de tar till sig det här.

Mattias hjälpmedel i vardagen är texttelefon och bildtelefon. Texttelefonen användas för att prata med personer som använder taltelefon, bildtelefonen används när teckenspråkstolk är involverad i en form av trepartssamtal.

Hemma i Leksand driver Mattias Hellöre en konsultfirma som designar och tillverkar prototyper, främst till sportindustrin. Ingenjörsstudierna är pausade sedan familjen växt. Fem barn 3-11 år, i januari kommer det sjätte. Även frun är döv, men samtliga barn hörande. De lärde sig teckenspråk före talspråk.

Är du orolig för hur ni kan ta hand om barnen vid en kris om ni har svårt hämta information?

– Jag har inte mycket till val, kan inte lasta en elvaåring med att översätta vad som sägs i radio. Det är föräldrar som ska informera barn, inte tvärtom.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen