För ett par veckor sedan bröt en uppmärksammad brand ut i Arkitekturskolan i Stockholm. Som tur är skadades inga människor allvarligt, men den del av byggnaden som brunnit är totalförstörd. Många har frågat sig om moderna byggnader är lika dåligt konstruerade ur ett brandhänseende. Svaret är nej. Idag bygger vi ännu sämre och farligare.

 

När det gäller bränder i moderna byggnader kan ett litet tillbud närsomhelst växa till en katastrof. En låga i en felplacerad soptunna kan bli gnistan som ödelägger en hel skola, som tyvärr är allt för vanligt numera. Just skolbyggnader saknar ofta tillräckliga sektioneringar, trots att de är konstruerade enligt gällande byggregler. Problemet är att det nuvarande regelverket inte uppmuntrar till några marginaler eller förlåtande system.

 

Branden i Arkitekturskolan är tyvärr symptomatisk för den senaste tidens utveckling. Under många år har det egendomsrelaterade brandskyddet urholkats vilket lett till en kraftig ökning av brandskadekostnaderna i samhället. I början av 2000 talet uppgick kostnaderna till 3,5 miljarder kronor om året. Länsförsäkringars sammanställning visar att sedan 2007 har de årliga kostnaderna ökat med minst en miljard kronor.

 

Dessutom leder mer omfattande bränder till större miljöpåverkan, särskilt när den nedbrunna byggnaden ska tas hand om efteråt, med material som ska fraktas bort eller saneras och senare nytt material som ska fraktas dit för att kunna bygga nytt. Det kan ge större miljöpåverkan än branden i sig, och är en fråga som helt ignoreras av den nuvarande lagstiftningen. Om byggnader inte behöver brinna till grunden bara för att en mindre brand uppstår tjänar samhället på det, så enkelt är det.

 

I år har en ny plan- och bygglag trätt i kraft. Avsikten med lagen är att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollen av byggandet ska skärpas. Enligt Boverket införs även nya bestämmelser som innebär att man ska ta hänsyn till både miljö- och klimataspekter när man planerar och bygger. Senare i år kommer även nya byggregler, Boverkets byggregler (BBR).

 

Men de nya reglerna skjuter vid sidan av målet i flera viktiga hänseenden, och ur ett förebyggande skyddsperspektiv är de ett regelrätt självmål, därför att Boverket enbart fokuserar på personskydd. Den viktigaste aspekten när det gäller brandskyddet verkar vara att det inte ska öka produktionskostnaden av byggnaden. Boverket verkar anse att bara personskyddet är uppfyllt gäller det även miljökraven. Egendomsskydd är tydligen inte deras uppdrag.

 

Resultatet är att det idag inom industrin byggs väderskydd för produktionen snarare än brandskyddade fastigheter, och lägenheter som i det närmaste kan liknas vid cellplastlådor utan marginaler eller sektioneringar. Därför kan en liten gnista lätt bli en storskalig brand.

 

Andra myndigheter, som Trafikverket, tänker annorlunda och menar att ett tillbud inte ska leda till katastrof och dödsfall. Regelverket, nya vägar och vägskydd utformas därefter. Även i byggnader borde filosofin vara att ett tillbud ska stanna vid att vara just ett tillbud, och inte behöva utvecklas till en katastrof. Men eftersom nuvarande regelverk enbart fokuserar på personskydd, och inte egendomsskydd, försvinner det perspektivet.

 

Boverket signalerar med sina kommande byggregler att det är OK att brand- och miljökostnaderna i samhället ökar. Är det så man ska tolka avsikten med regeringens plan- och byggförordning? Byggreglerna måste ändras så att de också tar hänsyn till egendomsskyddet. Alternativet är att vi alla vänjer oss vid flera och mer förödande bränder.

 

Hans-Eric Zetterström är brandingenjör och teknisk samordningsansvarig för Länsförsäkringars riskingenjörer med tonvikt på brand- och räddningstjänstrelaterade frågor. Hans-Eric är ledamot i Svensk Försäkrings (tidigare Försäkringsförbundets) regelnämnd och Brandskyddsföreningens styrelse. Han är också ordförande i Restvärderäddningskommittén.