Försvarsmakten och MSB har därför tagit fram en gemensam grundsyn för planeringen av totalförsvaret – alltså planeringen av det militära försvaret och det civila försvaret.

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Det är alltså inte en organisation utan verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Det finns inga genvägar skrev jag och ÖB i en gemensam debattartikel i Dagens industri i somras. Sverige ska förebygga men också kunna hantera säkerhetspolitiska hot och ytterst krig. Det kräver att hela samhället har en inneboende robusthet, uthållighet och förmåga att hantera komplexa händelser. Det ska inte vara enkelt för någon annan att släcka ljuset, att tysta radiosändningar och telefoni eller att hacka sig in i våra kritiska datasystem. Om det ändå sker störningar har den som ansvarar för samhällsviktiga funktioner också ansvar för att det finns kapacitet att snabbt komma igång igen eller förmåga att använda andra alternativ.

När Sverige utmanas ska civila och militära aktörer agera gemensamt med kraft och beslutsamhet. En del är gjort, men mycket återstår också att göra. Det krävs ett systematiskt, uthålligt fortsatt byggande av förmåga på alla nivåer.

År 2020 ska hela samhällets förmåga att fungera under svårt störda förhållanden ha utvecklats i syfte att ytterst möta ett väpnat angrepp mot Sverige, och senast 2020 ska vi genomföra en stor totalförsvarsövning.

Det militära försvaret behöver stöd från övriga samhället för att säkerställa sin operativa förmåga vid höjd beredskap och ytterst vid krig. Regeringen har också angett att planeringen av det civila försvarets stöd till Försvarsmaktens operativa förmåga är prioriterat. Men stödet till Försvarsmakten måste också vägas mot andra behov som samhället har när det utmanas vid en situation som innebär krigsfara eller krig.

Detta betyder inte att vi startar från noll. Tvärtom har vi nytta av de senaste tio årens utveckling av krisberedskapssystemet på lokal, regional och nationell nivå. De aktörer som har bra beredskap känner sina svagheter och har en plan för hur man ska täppa till sårbara punkter, har kontinuitetsplanerat och har övat. Många har gjort ett gott arbete, men på många punkter återstår också en hel del att göra.

  • Alla behöver tänka säkerhet och skyddsvärden. Alla aktörer – privata, offentliga, organisationer och enskilda – behöver reflektera kring sitt eget ansvar. Vad händer om nyckelpersoner blir inkallade? Kan vi hantera hemligheter? Om min verksamhet stannar, påverkar det någon annan?
  • Alla aktörer behöver ta till sig och använda de verktyg som finns för att kunna agera snabbt och samordnat vid en kris, som "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar". Vi behöver använda krisberedskapsanslaget klokt, och utveckla arbetet i de sex samverkansområden där myndigheternas planering för krisberedskap och civilt försvar hålls samman.
  • Alla behöver öva och lära av övningar. Tänk strömlöshet i tre vinterveckor, tänk information till alla medborgare utan att el eller telesystem fungerar. Tänk värsta tänkbara scenario! Genomför utbildningar och ta fram planer! Använd gärna MSB:s "Öva enkelt!" som ligger på vår hemsida.
  • Var vaksam. Det pågår både underrättelseinhämtning och försök att påverka opinionen, underblåsa oroshärdar, ryktesspridning och desinformation i syfte att montera ned tilltron till viktiga funktioner i samhället.

Ett resilient samhälle har förmåga att stå emot påfrestningar och även förmåga att snabbt komma upp på banan igen efteråt. Ett resilient samhälle fungerar därför också avskräckande för en angripare.

Arbetet med civilt försvar kommer att ge krisberedskapen en extra skjuts. Vi har nu mycket arbete framför oss för att uppnå målen år 2020, och det kommer att kräva prioriteringar, att vi verkligen viker resurser till detta.