Södertörns brandsförsvarsförbund har sedan flera år en aktiv policy att rekrytera kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund.

– Vi har stora områden med integrationsproblem och det här är ett av flera sätt att försöka skapa bättre relation till områdena och de som bor där, säger Lars-Göran Uddholm, räddningschef.

I år bestämde man sig för att två tredjedelar av de som rekryterades till sommarvikariaten skulle ha någon form av brandmannautbildning, och för resten hitta andra kompetenser som språk, pedagogik, service, vård och omsorg, föreningsverksamhet med mera.

 Tio av de som anställdes saknade helt erfarenhet eller utbildning för brandmannayrket. Frågan har då ställts vilken status SMO-utbildningen har.

– Det är inte så att vi inte anställer SMOare. Av de 33 sommarvikarier vi anställde är det 21 som har SMO eller annan brandmannautbildning. Vi tycker SMO är en mycket bra utbildning, men det är alldeles för få av de antagna som har annan etnisk bakgrund eller är kvinnor. Vill man öka sin mångfald då går det inte att bara välja SMOare. Vi ser behov av en förändrad antagning så att vi kan få de vi vill med SMO-utbildning, säger Lars-Göran Uddholm.

 I svaret på stämningen tillbakavisar Södertörn genom sitt ombud att Simon Wallmark utsatts för diskriminering. I första hand för att stämningen kom för sent, att ärendet är preskriberat. I andra hand att Simon Wallmark hade sämre meriter och då faller påståendet om diskriminering.

 På Centrum för rättvisa säger man att Södertörns svar inte var helt oväntat.

– Vi ifrågasätter resonemanget att en språkkunskap eller det att man jobbat inom skolväsendet ska vara ett avgörande kriterium för att man ska bli brandman. Att det väger tyngre än en tvåårig utbildning tycker vi är nästintill absurt, säger Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa.

I början av oktober ska Centrum för rättvisa ge sitt svar till Södertörns tingsrätt.