Tillbaka till Tjugofyra7 startsida
Tillbaka till blogstart

 

 

 

 

 

Torkel Schlegel, 46, är jurist och chef för MSBs rättsenhet. Han har tidigare varit enhetschef för brandfarliga och explosiva varor. Torkel diskuterar gärna ansvarsfrågor. På fritiden sitter han också vid rodret - i segelbåten.    

2012-02-23 kl 09:20

Twitter och bloggar lämnar kunskapen i sticket

Torkel Schlegel undrar vart all kunskap tar vägen. Försvinner den i bruset av twittrar och bloggar?

På fysiklektionerna fick jag lära mig att energi inte förstörs utan bara omvandlas. Rörelseenergin i min bil omvandlas genom friktion mot omgivningen till värme osv.

Men hur är det med kunskap? Varje dag tar jag fram kunskap. Jag förmedlar kunskap. Tillsammans med andra skapar jag ny kunskap. Ja, inom MSB sysslar vi hela dagarna med att skapa och förmedla kunskap. Men vart tar den vägen?

Ett par diskussioner och frågor under veckan fick mig att undra. Saker som borde vara grundläggande och kända upplevs uppenbarligen som det motsatta även av mycket kompetenta människor.

Men jag kan verkligen inte klandra dem som frågar. För när jag tänker efter är det uppenbart att det finns enormt mycket kunskap inom t.ex. området ”krishanteringssystemet” som inte tycks manifesterade i någon tydlig form. 

I dag tycks all kunskapsförmedling ske genom samverkan, webbsidor, twitter och bloggar… Snabbt ska de gå. Ständigt uppdaterat.

Men här tycks något gå förlorat. Tålamodet att samla kunskap, dokumentera den på ett ställe och att publicera kunskapen på ett tydligt och tillgängligt sätt tycks försvunnen. Därmed lämnar vi alla kunskapssökande i sticket. 

Vill man veta tycks man i stället hänvisad till att försöka lyssna av informationsbruset därute. Men i bruset kan man bara uppfatta brottstycken av information och utan att veta hur vederhäftiga den är.

Inte heller ser vi helheten utan bara alla fragment av kunskap som virvlar förbi. 

Vi som i ett ständigt ökande tempo arbetar med att skapa och förmedla kunskap borde stanna upp och tänka till.

All denna kunskap, vart tar den vägen? Vad kan vi göra för att se till att vår kunskap blir känd och använd? 

Jag tror att vi måste bort från tänkandet att information ska skapas och flöda i en ändlös flod. Vi måste i stället tänka på kunskapen som tegelstenar.

Tydliga hårda bitar av kunskap som läggs sida vid sida för att bygga en grund, en vägg, ett tak. 

Den som söker kunskap om t.ex. det svenska krishanteringssystemet måste kunna hitta den kunskapen tydligt utformad och trovärdigt publicerad.

Och den informationen måste också gå att återfinna imorgon och i övermorgon för alla dem som bygger vidare på kunskapens hus.
Kanske dags att skrota webben och skriva en bok?

Torkel Schlegel

blog comments powered by Disqus

 

Välkommen till

Tjugofyra7s

bloggportal

 

Här diskuteras inom området samhällsskydd och beredskap.

De åsikter som framförs i bloggarna är skribenternas egna. Det gäller även bloggar av anställda inom MSB.

Torkels senaste bloggar

2012-02-23 kl 09:20

Twitter och bloggar lämnar kunskapen i sticket
På fysiklektionerna fick jag lära mig att energi inte förstörs utan bara omvandlas. Rörelseenergin i...

2011-09-12 kl 15:06

Nya uppgifter vi inte längtade efter
Jag var på jobbet på Räddningsverkets kontor i Karlstad när det började pratas i korridorerna om en ...

2011-07-18 kl 09:08

Kan man lita på att grejerna är säkra?
Den andra myndigheten önskade slippa ett nytt uppdrag som man inte hade kunskap och resurser för, oc...

2011-05-24 kl 07:51

En hederssak att stötta sjöräddningen
Varje gång jag sätter på Sjöräddningssällskapets dekal så påminns jag också om att mycket skiljer si...

2011-04-05 kl 10:30

Blåljusmyran
Genom att fylla att tomt bo med gips och sedan försiktigt gräva ut det fick man en tredimensionell m...

2011-01-18 kl 13:45

Mitt ansvar och samhällets
Teoretiskt bär en sådan is cirka a ett ton och många tycker nog att min säkerhetsmarginal är överdri...

2010-12-16 kl 10:16

Okunskap ingen juridisk gråzon
Så låt mig därför slå fast: okunskap är inte en ”juridisk gråzon”! Jag påstår inte att jag själv, e...