2011-02-10 kl 09:44
En säker väg till en god måltid
Köpte en ny tvättmaskin för någon vecka sedan. Blir ganska imponerad av påhittigheten när det gäller att fortsatt utveckla en maskin som utför en så pass elementär syssla som att tvätta smutsiga kläder.
Nya generationen är energi- och vattensnålare, återvinningsbara samt bestyckade med ”sjätte sinne”, ”fuzzy logic” och andra sinnrika finesser som man inte visste man behövde.
Jag läste på hemsidan till en känd vitvarutillverkare om filosofin ”Eftertänksam design” som bland annat innebär att ”Formgivningen måste framkalla känslor och begär hos användaren, men den måste också garantera att de rationella och funktionella aspekterna av användarens upplevelse lever upp till dennes känslomässiga och funktionella förväntningar.”
Surfandet gled därefter över till spisar, där man fascinerad möts av begrepp som ”booster” och ”highlightzoner”. Rubrikerna ”En säker väg till en god måltid” respektive ”En säker plats” fångade uppmärksamheten - miljöskadad som man är. De handlade om barnsäkerhet; ugnar med sval lucka och diskmaskin med barnlås. Proffsigt och tilltalande.
Funktionella aspekter som tycks bortglömda?
Cirka 25 000 personer skadas i köksmiljö i Sverige årligen på sådant sätt att de måste uppsöka en akutmottagning. I storleksordningen 2 100 av dessa på grund av ”Termisk påverkan”, dvs brännskador. En huvudpart av dessa är skållningsskador, men även en hel del kontakter med heta ytor förekommer. Detta har man alltså beaktat.
Men knappast att ”Glömd spis” är en ledande orsak till bostadsbräder som föranleder räddningsinsats. Totalt rörde det sig om drygt 1 100 insatser 2009 och trenden är ökande – från ett medel på cirka 900 1996-2004 ses en konstant uppgång de senaste åren.
I flerbostadshus orsakar spisar minst 30 procent av de bränder som föranleder räddningsinsats. Även om en hel del spisbränder är av lindrig karaktär, orsakar de i medeltal minst sju dödsbränder per år. Och detta är bara den officiella bilden, toppen av ett isberg.
Mörkertalet när det gäller brandtillbud är stort - spisbränder som den boende släcker själv eller som av annan anledning inte leder till räddningsinsats fångas inte. Tillbud som innebär risk, egendomsskador och kostnader.
Förhållandena är likartade i andra länder. I USA uppskattades antalet köksbränder år 2002 till 156 000, ledande till 331 dödsfall, 4 914 skadade personer och 816 miljarder dollar i egendomsskador.
”Cooking” anges som orsak till 90% av köksbränderna. Bland vitvaror dominerar spisarna stort: i Norge var ”Komfyrer, kokeplater o.l” orsak till drygt 27 procent av bränder i byggnader orsakade av elektriska apparater, följda av ”Vaskemaskiner” på blygsamma 6 procent (Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap. Rapport ”Brannårsaksstatistikk 2008).
Helt klart tycker jag mig se en bild som inte sammanfaller med vad som kan anses vara de känslomässiga eller funktionella förväntningarna hos en normal spisköpare.
Och problematiken, såvitt kan ses vid en hastig scanning, tycks inte vara inkluderad i tillverkarnas annars så heltäckande syn på sina produkter.
Problemet har istället uppmärksammats av exempelvis socialtjänst och tillbehörstillverkare, och olika typer av så kallade ”spisvakter” (vad dessa heter på engelska har jag inte lyckats utröna) har utvecklats och installeras hos äldre bl.a. i samband med beslut om ”bostadsanpassning”.
Innovationsbehov – den förlåtande spisen
Det är i ytterst få fall som spisarna självantänder (i enbart 6 procent av alla spisbränder enligt norsk statistik). I stället rör det sig om brister i handhavandet. Man kan åtminstone tänka sig tre mekanismer för detta:
- Torrkokning eller överhettning på grund av ”glömska” (som i sin tur kan beror på en mängd faktorer).
- Bristande förståelse för handhavande (saker läggs på plattor, man vet inte att matolja kan börja brinna etc.).
- Spisen sätts på av misstag (man kommer oavsiktligt emot vreden).
Återstår att se hur de så kallade induktionshällarna kommer att påverka brandfrekvensen, de minskar ju risken för oavsiktlig antändning av ”saker på plattorna”.
Men den förestående demografiska utvecklingen torde under alla omständigheter leda till att andelen glömska eller funktionsnedsatta spisanvändare kommer att öka och alltså på att problemet i vart fall inte kommer att minska om inget ytterligare görs.
Min poäng är ganska given: Vore det inte rimligt att vitvarutillverkarna satte sin imponerande utvecklingskraft på att lösa den aktuella säkerhetsproblematiken och skapa ”den förlåtande spisen”. Ett systemtänkande där spis och fläkt samverkar tycks naturligt. Kanske behövs det någon typ av provningsstandard för att definiera funktion och medge jämförelse?
Det verkar ytterst klumpigt, ineffektivt och kostsamt att behöva extrautrusta nya spisar för att de ska kunna användas på ett säkert sätt av personer som råkat bli glömska.
Det ligger nära till hands att jämföra med krockkuddarna. När de först dök upp ansågs de vara extrautrustning. Nu kan man inte sälja en bil utan.
Alltså: Är det någon som delar mina känslomässiga och funktionella förväntningar på morgondagens spisar: Den förlåtande spisen – en säker väg till en god måltid?
PS: Att jag enbart hänvisar till Electrolux i denna artikel har endast att göra med att det var deras tvättmaskin som jag köpte. Den verkar jättebra.
Thomas Gell
blog comments powered by