Sandra Danielsson

Sandra DanielssonSandra Danielsson, 35, är  brand- och riskhanteringsingenjör, jobbar vid Pricewaterhouse Coopers revisionsbyrå för verksamhetsrevision och rådgivning till främst kommuner och landsting

Sandra är en av landets mer ansedda brandingenjörer, jobbade tidigare vid Södertörns brandförsvar och har medverkat i flera uppmärksammade olycksutredningar.

Hon tar gärna debatten och är inte rädd för att tycka till.

Sandra finns också på twitter.

 

 

Snabbare med bara en vid ratten

Jag börjar med en svår fråga: Hur många deltidare behövs för att köra en brandbil?

 

Frågan blir svår när jag avslöjar att det rätta svaret enligt mig inte är 1+4. Den uppställningen kanske ibland är den enda korrekta, i min mening oftast bara när man ska blanda juice alternativt rökdyka enligt AFS:en.

Ja, knappt då ens om man kan lösa säker tillgång på vatten genom att lita på de brandbilar och system vi har idag för att få fram vatten.

Det har tydligen varit ett stort steg för brandkårssverige att låta en person, ofta befälet, köra direkt till olycksplatsen utan att passera brandstationen vid larm. Det brukar kallas första insatsperson (FIP). Det märkliga i det är att när man berättar för andra utanför branschen om denna utveckling, förstår de inte riktigt vad som är grejen.

 

Det är så självklart för andra att det är bättre, än att samtliga ska till brandstationen och många gånger tappa tid.

Hur skulle det vara om man upptäckte att det behövs fler för att hantera en olycka än för att köra en brandbil?

Tvärtemot vad alla tror så skulle det räcka med att enbart en person tar sig via brandstationen till larmet. Eller ett fåtal.

Men jag antar att processen är påbörjad genom att tänka att en person i styrkan kan ta sig direkt till larmet. Snart kanske man vågar sig på att låta två personer åka direkt och sen är kanske processen igång. Man får ju inte skynda för fort.

Två kollegor som driver exempelvis en elfirma och som behöver firmabilen med sig till ett jobb en bit från kontoret, ses nog snarare där de ska göra jobbet än att båda tvunget måste vara med att hämta bilen på morgonen. Och då är det inte ens bråttom eller att liv står på spel.

 

Till min glädje är det fler och fler som jobbar med FIP. Jag vet att det finns svårigheter för deltidare att åka runt i brandkårsbil under sin beredskap för att man behöver ha med sig sin firmabil. Det finns säkert annat att lösa och ta hänsyn till. De flesta problemen går att lösa med vilja och flexibilitet och bara man ser det positiva som går att uppnå.

I en del kommuner har man löst det med att det inte tvunget är befälet som är första insatsperson. Helt rätt – varför ska det vara ett befäl som är det? Snarare är väl en brandman väl så lämpad att utföra första insatsen.

Jag gillar inte heller ordet första insatsperson. Det är man väl allihop? Eller kanske ingen. Vi är väl andra insatspersoner i de flesta fall, då vi är som bäst tvåa på händelsen. Inringaren och/eller den drabbade är alltid före oss. Speciellt om vi ska ta oss via brandstationen allihop. Medan inringaren och den drabbade väntar. Det är långa extra minuter, det.

Sandra Danielsson

blog comments powered by Disqus