Räddningstjänsten vill se nollvision för döda i bränder

– Vi kan inte nöja oss med mindre än att ingen ska omkomma i brand. Vad annat kan vi nöja oss med? Det säger Per Widlundh, förbundsdirektör för Räddningstjänsten Syd, som för bränder vill se en motsvarighet till Trafikverkets nollvision.
 
Lars-Göran Uddholm, Södertörn och Per Widlundh, räddningstjänsten Syd, anser båda att det är dags att agera för färre döda i bränder.
 
I arbetet med att ta fram en nationell strategi för bättre brandskydd för enskilda hölls det andra mötet i början av juni i Stockholm. Medan upptaktsmötet i december genomsyrades av handlingsvilja och nu-eller-aldrig-känsla präglades det andra mötet mer av eventuella hinder och problem.
 
Många uppfattade att det skett en omfokusering sedan decembermötet som till stora delar var inriktat på dödsbränder. I regeringsuppdraget till MSB nämns inte dödsbränder utan det handlar om att stärka den enskildes brandskydd främst genom kommunikation.
 
– Jag tror väldigt mycket på kommunikation, uppsökande verksamhet med ensade budskap. Grunden för att lyckas är att vi tillsammans arbetar systematiskt, tvärsektoriellt, på alla nivåer och med kommunikation - rätt budskap, sade MSBs generaldirektör Helena Lindberg, som inledde mötet.
 
Det är uppenbart att landets räddningstjänster vill se mer än kommunikation, i första hand föreskrifter om krav på brandvarnare i alla bostäder.
 
– Men den frågan kommer att behandlas i ett annat regeringsuppdrag där MSB ska redovisa vad som är ett rimligt brandskydd i olika boendemiljöer. Då handlar det inte enbart om brandvarnare. Det kanske finns skäl att kräva mer än brandvarnare i vissa miljöer. Finns det behov av att något krav ska vara författningsreglerat måste MSB begära att regeringen ger MSB ett bemyndigande att utfärda sådana föreskrifter. Föreskrifter om vad som är skäligt brandskydd är inget MSB kan utfärda på egen hand, säger Patrik Perbeck, MSB.
 
Diskussion uppstod om kunskaperna är tillräckliga för att slå fast åtgärder i en nationell strategi.
 
– Vi blir lite för ivriga. Av de som dött de tio senaste åren, hur många hade räddats av fungerande brandvarnare? undrade Anders Bergqvist, brandingenjör i Storstockholm och blivande vd för Brandskyddsföreningen.
 
2010 har börjat dystert ur brandsynpunkt med 23 döda i januari, det högsta någonsin för årets första månad. I den genomgång av de senaste årens dödsbränder som Anders Jonsson, MSB, och Anders Bergqvist gjort har man också hittat argument för att man inte bara ska fokusera på dödsbränder.
 
– Kanske vi ska titta på dödade och skadade. Vi har fått indikationer på att om det är få döda är det många skadade och vice versa, säger Anders Bergqvist.
 
Utifrån sitt forskarperspektiv ifrågasatte han en rad förutsättningar som tas för givna. Är det verkligen bristande kunskaper som är problemet?
 
– Av de omkring 40 000 bränder vi har om året måste räddningstjänsten ta hand om 6 000, resten klarar den enskilde. Om folk kan agera vid nästan 90 procent av bränderna är kanske kunskaperna tillräckliga. Det är de som inte kan agera vi måste nå.
 
Anders Bergqvist efterlyser mer forskning, inte minst för att utvärdera den nationella strategi som kommer att beslutas.
 
– Om vi gör ett fullskaleförsök i ett land med nio miljoner invånare måste vi om tio år kunna säga vad som fungerade och inte.
 
Thomas Gell, chef för enheten lärande av olyckor och kriser på MSB, håller med:
 
– MSB har ett stort forskningsanslag på 120 miljoner kronor per år och tittar man på pengaströmmen till brandskyddsområdet får man nästan använda förstorningsglas.
 
Både Per Widlundh och Lars-Göran Uddholm, chef för Södertörns brandförsvarsförbund, vill se handling.
 
– Vi är rädda för att agera, men vi kan agera. För ingenting vi gör kan förvärra situationen, säger Lars-Göran Uddholm.
 
– Vi vet tillräckligt mycket för att våga vidta en eller annan konkret åtgärd. Vi måste vara mycket mer konkreta än vi någonsin varit. Erfarenheterna från England visar att med en massiv satsning räddar vi 50 liv per år, säger Per Widlundh, som vill se en nollvision.
 
– Ingen ska behöva skadas eller dö i en brand. Vad annat kan vi nöja oss med?
 
MSB lyssnade på synpunkterna.
– Primärt handlar uppdraget om att stärka brandskyddet hos utsatta grupper med riktade kommunikationsinsatser, men vi är medvetna om att det behövs fler och bredare åtgärder för att komma till rätta med problematiken, säger Anders Lundberg, MSB.
 
Arbetet med den nationella strategin går nu vidare och i augusti hålls ett möte med en referensgrupp. Den 1 oktober ska regeringsuppdraget redovisas. I början av september dras strategin för MSBs generaldirektör Helena Lindberg.
 
– Vi kommer ge förslag på en vision som är tydlig och uttrycker ett framtida tillstånd som kräver förändring, säger Anders Lundberg.
 
Kontakta tidningen Tjugofyra7 redaktionen@tjugofyra7.se | Om webbplatsen