Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Revolution – eller rent omöjligt?

Den nya tvättmetoden beskrivs som en revolution av räddningstjänsten i Kristianstad, både när det gäller miljö och att ta bort cancerogena ämnen.
Brandmännens riksförbund anser dock inte att det finns bevis nog för att den fungerar.
– Någonstans måste man antingen hoppa på tåget eller stå kvar, säger räddningschefen Andreas Bengtsson.

Publicerad: 2021-06-08
Räddningstjänsten i Kristianstad har infört en ny tvättmetod som ska vara bättre på att ta bort cancerogena och hälsofarliga ämnen som fastnar på brandmännens larmställ. Men flera forskare är öppet kritiska. Foto: Maria Hansen

Det var i början av april som räddningstjänsten i Kristianstad började tvätta kontaminerade larmställ utan tvätt- eller rengöringsmedel. Rengöringskemikalierna ersattes med en speciell typ av ultrarent avjoniserat kallvatten, så kallat Diro-vatten.

Dirosystemet — pump, filter och tank — samt det utförda testet gick på strax under 200 000 kronor.
– Här får vi en mycket bra möjlighet att både få rena arbetskläder med färre farliga partiklar och samtidigt vara med och använda färre kemikalier. Vi gör en insats både för brandmännens arbetsmiljö och för naturen, sa Andreas Bengtsson, räddningschef vid Räddningstjänsten Kristianstad, i ett pressmeddelande.

Enligt räddningstjänsten i fråga visar deras test att partikelreduceringen av hälsofarliga ämnen, såsom PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och VOC (flyktiga kolväten), är så bra med den nya tvättmetoden att hälften av ämnena är lägre än vad som går att mäta. Deras slutsats är att det finns tre gånger mindre mängd farliga ämnen jämfört med den traditionella tvättmetoden med tvättmedel och kranvatten.

På Brandmännens riksförbund, BRF, är man dock kritiska. Inför MBL-förhandlingen skickade de in en skriftlig kommentar där BRF anser sig oeniga med arbetsgivaren.
– Man måste alltid vara öppen för nya lösningar, men i det här fallet är insynen för dålig och resultatet som visats för dåligt, säger huvudskyddsombudet Christer Nyberg.
Bland annat påpekar han att testet genomförts i samarbete med Swatab, det skånska företaget som står bakom tvättmetoden.
– Jag tycker det blir problematiskt att samma företag som ska upphandlas medverkar i testningen.

Han anser inte att testet övervakats eller dokumenterats tillräckligt. Bitar av ett nytt larmställ utsattes för brandgaser i en container. Två bitar tvättades på konventionellt sätt med tvättmedel hos räddningstjänsten och två bitar i Swatabs egen maskin med ultrarent vatten. Bitarna skickades sedan på analys till ett danskt företag.
– Det är viktigt att veta vad som hänt med tyglapparna däremellan. Har det funnits möjlighet för företaget att tvätta dem fem gånger extra innan de skickades till Danmark? Vet man med all säkerhet att detta inte har skett, frågar Christer Nyberg.

Han påpekar att det heller inte gjorts tester som visar vad som händer med fläckar av blod, urin, avföring, kräkningar, smitta och annat som brandmännen kan utsättas för när de åker på IVPA-larm.

Swatab tog först kontakt med räddningstjänsten 2017 för att presentera tvättmetoden. Då upplevde en del brandmän att larmställen inte blev rena och flera parter, bland annat Brandmännens cancerfond, efterlyste oberoende tester. Christer Nyberg säger att han blev förvånad över att metoden kom på tal igen, utan att oberoende tester ägt rum.
– I grund och botten borde det ha gått till så att företaget först behövde bevisa att metoden fungerar, med tester som kunde granskas. Inte förrän det stått bortom rimligt tvivel att metoden fungerade skulle räddningstjänsten ha köpt in den. Nu blir det lite bakvänd ordning.

Trots kritiken poängterar huvudskyddsombudet att han inte vill slänga metoden i papperskorgen.
– Det är ju skattepengar som har gått åt. Men om det finns brandmän som upplever att kläderna inte blir rena, då kommer vi behöva ta tag i det hårdare. Endera får anläggningen sättas ur spel tills det finns en tvättmetod som fungerar alternativt måste den här metoden testas på rätt sätt. Det kommer kosta skattebetalarna ännu mer pengar och det är väldigt tråkigt.

Räddningschefen säger att han är lyhörd för kritiken som uppstått. Själv ser han testet som tillförlitligt eftersom en praktikant från räddningstjänsten var med under Swatabs del i processen.
– Tillvägagångssättet och analyserna tror jag är rätt. Det var viktigt för oss att själva betala för att inte sätta oss i knät på Swatab. Självkritiken ligger i att vi kanske skulle ha gjort fler tester innan nyheten släpptes.
Varför gjordes inte det?
– Vi var rätt så entusiastiska eftersom testet visade att 91 procent av de cancerogena partiklarna försvann, jämfört med den konventionella tvättmetoden där 75 procent försvann. Därför bestämde vi oss för att sticka ut hakan lite och säga ”det här är revolutionerande”. Sedan förstod vi att det inte var riktigt så enkelt.
Han tillägger:
– Samtidigt, när var räddningstjänsten offensiv senast? Nu har det blivit en snackis i hela landet om hur vi kan säkerställa att brandmännen har den absolut bästa arbetsmiljön.

Enligt Andreas Bengtsson upplever personalen hittills larmställen som rena och han säger att det redan tidigare fanns med i riskbedömningen att de skulle fortsätta testa metoden i den egna tvättstugan efter sommaren. Han utlovar transparens och uppföljning.

Fem äldreboenden i Kristianstad införde tvättmetoden, men återgick sedan till tvättmedel eftersom kläderna inte blev rena från avföring. Hur har ni resonerat kring det?
– Omsorgsförvaltningen tvättar inte larmställ, så det är lite annorlunda. En annan typ av partiklar kanske reagerar lättare på det avjoniserade vattnet, säger Andreas Bengtsson.
Forskaren jag har pratat med menar att det i så fall är Nobelpris-klass på den upptäckten.
– Ja, det är så vi har sett det och det vi tyckt varit spännande.
Och om det hela riskerar att bli en varningsklocka snarare än en revolution?
– Utvecklingen går framåt hela tiden och någonstans måste man antingen hoppa på tåget eller stå kvar. Just nu är det den här produkten vi har testat och ska utvärdera, det är inte svårare än så. Om det visar sig att vi inte kan fortsätta börjar vi tvätta med den konventionella metoden igen. Jag hoppas verkligen inte att vi ska hamna där men det kan ju bli så.

Maria Hansen

Avjoniserat vatten

Avjoniserat vatten innebär att joner  - pyttesmå laddade molekylära eller atomära entiteter - som kommer från naturliga salter och mineraler tagits bort.
Det finns många välkända sätt att ta bort denna typ av joner från vatten. Vid ”omvänd osmos”, vilket exempelvis används för att avsalta havsvatten i stor skala, filtreras vattnet under tryck genom ett fint filter som släpper igenom små vattenmolekyler men inte stora joner. Vill man få bort de återstående spårmängderna av joner som finns kvar kan man använda sig av så kallade jonbytarfilter.
Destillerat vatten är en typ av avjoniserat vatten där vattnet kokas upp och den bildade ångan kondenseras tillbaka till destillerat vatten.

Källa: David Wensbo Posaric

 

Läs också:

”Det är intellektuellt förolämpande”

Företaget: ”Vetenskapen är tudelad”

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen