Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Skogsbrandbil kan bli ny resurs

Kombinera befintlig utrustning från brandbilar och skogsmaskiner — och få en terränggående brandbil.

Publicerad: 2020-12-13

  • Få en terränggående brandbil genom att kombinera befintlig utrustning från en brandbil och en skotare. Foto: Privat
  • Den specialutvecklade lastrampen har lyfts på skotaren med hjälp av skogsmaskinens kran. Foto: Privat
  • Lastväxlarflaket skjuts över från brandbilen till skotaren med brandbilens lastväxlarsystem. Foto: Privat

– Vid rätt tillfälle kan det bli succé, säger Tommy Jansson, ställföreträdande räddningschef i Strängnäs.

Tänk dig att ett blixtnedslag orsakat en begränsad brand långt ifrån farbar väg. Eller att det behövs en resurs vid bevakning efter skogsbränder, som ger goda möjligheter att släcka vid en eventuell återantändning.

Då skulle man tack vare en specialutvecklad lastramp kunna skjuta över en lastväxlartank från brandbil till skotare — och vips har man fått en terränggående brandbil.

Bakom idén står lantbrukaren Håkan Johansson i Sala. Tjugofyra7 har tidigare skrivit om honom i samband med att LRF, på Håkans initiativ, tog fram material till studiecirklar i brandberedskap efter skogsbränderna 2018. Lastrampen är en förlängning av det arbetet.

Du verkar vara väldigt driven och påhittig?

– Framförallt har jag mycket jävlar anamma, om man får säga så. Jag vill göra skillnad och ger mig inte förrän motsatsen är bevisad, säger Håkan.

Han hade hört att det tidigare gjorts försök att skapa skogsbrandbilar av maskiner som är anpassade för räddningstjänsten, och som byggts om totalt för att kunna ta sig ut i skogen, men att lastförmågan då blivit för dålig för att de skulle kunna fungera som skogsmaskiner.

Håkan ville hitta på något som inte inskränkte på skogsmaskinernas kapacitet, för att på så vis öka samhällsnyttan utan att det blev för dyrt för entreprenörerna.

Med en prototyp av lastrampen i liten skala kontaktade han Andersérs mekaniska verkstad i Sala. Håkan betonar att det är verkstaden som stått för den slutgiltiga konstruktionen.

Idén presenterades även för AG-brand, som är en arbetsgrupp ledd av Skogforsk (det svenska skogsbrukets forskningsinstitut). Några av aktörerna i arbetsgruppen erbjöd sig att stå för utvecklingskostnaden. Kravet från deras sida var att räddningstjänsten trodde på projektet.

Tommy Jansson, ställföreträdande räddningschef i Strängnäs och tidigare räddningschef i Sala-Heby, har varit involverad från start och är den som peppat i de grå stunderna, som när pandemin gjorde att arbetet med prototypen försenades i våras. Under hösten blev den färdig och testades med gott resultat.

– Vid rätt tillfällen är det här en jättebra resurs, till exempel om det brinner begränsat längs en vandringsled och man inte vill ta ut helikoptrar. De kostsamma delarna – skotaren och vattentanken – finns redan. Om brandbilen står vid sidan av den svårtillgängliga terrängen och skotaren går in två kilometer i skogen, då är det succé, spår Tommy.

Han poängterar att en skogsbrandbil gör stor skillnad jämfört med exempelvis terränggående motorcyklar med kärror. Dessutom sparar räddningstjänsten både tid och muskler om de slipper dra slang i 600–700 meter.

– Men behövs hundratals kubikmeter vatten för att släcka branden, då gör det ingen skillnad. Det gäller också att brandbilen i sig inte är upptagen på annat håll, eftersom det inte handlar om extratankar som flyttas över. Det finns både fördelar och begränsningar. Lastrampen är ett verktyg till i verktygslådan.

Tommy Jansson och Håkan Johansson säger att den stora utmaningen just nu är att visa att idén fungerar och låta räddningstjänsterna veta att verktyget finns.

– I och med att skogsbolagen är med på noterna, kanske det kommer finnas en lastramp inom varje koncern i framtiden, hoppas Håkan.

 

Ägarfrågan ännu inte löst

Ska lastramperna finnas i MSB:s skogsbrandsdepåer, hos skogsbruket eller bägge delarna?

Projektledaren Tomas Johannesson på Skogforsk säger att det är något det behöver forskas mer i.

– Ägarfrågan är inte löst än. Vi vill gärna se ramper på olika platser i landet och ska försöka göra en strategisk analys under vintern.

Detta välkomnas av MSB:s enhetschef Mette Olsson Lindahl.

– Idén och resursen ser vi positivt på. Det behöver studeras vidare på bland annat förmåga till tidiga släckinsatser och ägarfrågor, och jag ser fram emot den strategiska analys av riskbild, förmåga till insats samt lämplig placering i landet som Skogforsk tar fram.

Leif Sandahl, brandingenjör på MSB, säger att räddningstjänsterna kan ha en uppgörelse med skogsentreprenörer om att få tillgång till en enhet via avtal och att det kan vara en extra resurs att fundera över.

– I ett framtida utvecklingsprojekt skulle de olika parterna/aktörerna behöva prata ihop sig och göra lösningar. Det är ganska många olika intressenter som kan identifieras. Frågan är vem som ska hålla i taktpinnen.

Maria Hansen

FAKTA

Skogsbrandbilarna

  • För att få en terränggående brandbil lyfter man på den specialutvecklade lastrampen med hjälp av skotarens kran. Sedan skjuts lastväxlarflaket över från brandbilen till skotaren med brandbilens lastväxlarsystem. Tidsåtgången är cirka 20 minuter. Därefter kan räddningstjänsten bege sig ut i skogen med komplett utrustning, inklusive en vattentank på tio kubikmeter. Finns en sjö nära branden går det att pumpa mer vatten därifrån.
  • Lastramperna är prissatta till cirka 50 000 kronor.
  • Skotare är en skogsmaskin som normalt sett används för terrängtransport av virke. Lastrampen är en universalprodukt som passar på alla skotare från mellanstorlek och uppåt. Det finns cirka 2 500 skotare i Sverige i rätt storlek.
  • Ramperna kan flyttas på en kärra efter en vanlig pickup.



blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen