Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Första krisen regeringen litar på folk

Under corona-pandemin har Sverige valt en strategi som skiljer sig från nästan alla andra länder.

Publicerad: 2020-06-12
– Vi fick höra jättemycket om toalettpapper men fick inte höra hur utbrett det faktiskt var i landet. Jag skulle ta det med en nypa salt. Innan vi vet varför folk gjorde som de gjorde ska vi inte dra några slutsatser, säger Misse Wester, som forskar inom riskkommunikation.Foto: Lunds Tekniska högskola

— Det är den första kris jag har sett där vi betror folk med ganska sofistikerad information, inte inför hårda restriktioner för att begränsa rörligheten utan vädjar till det frivilliga. Jag tycker det är fantastiskt. Jag har aldrig varit med om att myndigheter litar på sin befolkning på det här sättet.

Det säger Misse Wester som forskar inom riskkommunikation. Det är för tidigt att säga vem som har rätt, Sverige eller övriga länder, men undersökningar visar att många följer myndigheternas rekommendationer.

— Jag förstår inte kritiken mot den svenska modellen. Som riskforskare är det här det första och enda exemplet jag har sett i den här omfattningen där en nation inte inför hårda restriktioner; inte inför långtgående inskränkningar i mänskliga rättigheter.

Under mars månad begärde MSBs forskningsenhet in förslag om forskning under coronapandemin. Syftet är att fånga data medan krisen pågår, och sedan kunna analysera dessa ur olika aspekter. Ett av de projekt som fått pengar är Misse Westers där hon vill titta på frågor som rör "expert judgement", analysera den offentliga debatten för att identifiera och dekonstruera argument för att få en bättre förståelse för vem som hävdar vad och med vilken legitimitet.

Hon tar som exempel den artikel som 22 forskare i mitten av april skrev på DN debatt där de kritiserade Folkhälsomyndigheten.

— Ett virus beter sig på samma sätt i Kina, Peru eller i Sverige, men hur vi tolkar de vetenskapliga studierna har lett till helt skilda strategier i de olika länderna. Tolkningen är en subjektiv handling – inte en objektiv – och då har vissa experter mer legitimitet än andra. De 22 forskarna är ett jättebra exempel på det. Vissa av dem håller inte alls på med smittskydd men har kanske andra poänger. Vissa aktörer blir experter i egenskap av att de har en viss titel men kanske inte sakkunskap medan folk som har sakkunskap inte ens får komma in på arenan och vara en aktör.

"Det kan vara ganska upphetsade
debatter, men media är ingen bra
arena för de diskussionerna"

— Jag är intresserad av att förstå den subjektiva tolkningen, varför kommer olika människor till olika slutsatser baserat på samma dataunderlag. Vad är det som gör att det blir så?

Media har ett ansvar för att diskussionen blev tillspetsad genom att lyfta fram saker som skapar rubriker och ska locka till läsning.

— Jag tror att de 22 forskarna har vad de uppfattar som legitima poänger och legitim kritik. Inom forskarvärlden är vi ganska vana att diskutera våra resultat och tolkningar på ett sätt som kanske inte är lika aggressivt som det framställs i media. Det kan vara ganska upphetsade debatter, men media är ingen bra arena för de diskussionerna.

En som flitigt medverkat i media är Johan Giesecke som har 40-års erfarenhet av smittskyddsarbete.

— Han har fått jättemycket utrymme att tycka saker baserade på sina erfarenheter, och det är ganska enkelt för honom att tycka vad man borde göra. Han har gått i pension och har ingen "stake in the game". Om några år är det omval och en politiker som ska säga samma sak som Giesecke kan tänkas skräddarsy sina argument.

Mycket av den krishantering Misse Wester sett tidigare har gått ut på att man inte ska bli uthängd i media, vissa saker har tonats ner och det har gjorts eftergifter för att det ska se bra ut.

— Jag tycker inte man gjort det nu, de är väldigt envisa på Folkhälsomyndigheten. Vi kör vårt race och sen får ni kritisera oss. Hur har de tänkt där? Det kan inte bara vara att Anders Tegnell är en sån lysande person, måste vara nåt annat. Det är fascinerande. Sen vet vi inte om det är bra eller dåligt. En kris går inte att vinna, det går inte att komma ur det här oskadd.

Myndigheterna sätter sin tillit till att folk ska agera rationellt och följa rekommendationerna. Men folks första reaktion fick många att höja på ögonbrynen: butikshyllorna tömdes på toalettpapper. Misse Wester har i sin forskning visat att människor inte drabbas av panik vid en kris, men här verkade det ske.

— Jag tror att mediarapporteringen har en del ansvar i det där. Vi fick höra jättemycket om toalettpapper men fick inte höra hur utbrett det faktiskt var i landet. Jag skulle ta det med en nypa salt. I broschyren som kom för två år sen står det ju att vi ska ha hemberedskap för en vecka. Vad händer om du är hemma en månad och toalettpapperet tar slut? Då kanske man köper på sig extra, det kommer ju att gå åt; det är ingenting som blir gammalt eller förstörs. Innan vi vet varför folk gjorde som de gjorde ska vi inte dra några slutsatser.

Frågan är vad vi menar med panik. Kopplat till beteende har forskare en ganska snäv definition av panik, till vardags används det lite slarvigt.

— Panik tros vara att man gör saker som är kontraproduktiva, man beter sig helt galet, springer mot faran, tappar fattningen. Men det är så extremt sällsynt så det går nästan inte att mäta. Om vi tror att alla människor beter sig illa, då har vi hårda strukturer för att reglera hur folk gör. Vi som forskar på det här vet att man beter sig vanligtvis inte illa. Det kan se ut som om man gör någonting tokigt, men den underliggande rationaliteten hos aktören är ganska sund i de allra flesta fall, säger Misse Wester.

Gunno Ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen