Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Fler räddningsvärn behövs

En bra beredskap kräver viss överkapacitet av både materiel och personal.
Därför finns det behov av fler räddningsvärn.
Det skriver MSB i ett svar till regeringen.

Publicerad: 2019-12-13

– För att klara påfrestningar under längre tid behövs mer resurser, resurser som också kan ingå i planeringen för höjd beredskap. Det finns goda skäl att rekrytera personal till räddningsvärn, säger Magnus Olofsson, enheten för stöd till kommunal räddningstjänst på MSB.

MSBs uppdrag från regeringen var att kartlägga och analysera kommunernas behov av att i större omfattning än i dag inrätta räddningsvärn som kan bistå vid omfattande skogsbränder och andra typer av naturolyckor.

MSBs svar är att det behövs fler värn.

Historiskt har antalet personer ansluta i räddningsvärn eller motsvarande varit mycket större. MSB anger att 1969 var ungefär 22 000 personer engagerade i skogsbrandsvärn och 7 300 personer i bygdebrandvärn. 2011 fanns 2 400 personer anslutna till någon form av värn. Senare siffror finns inte, men ska tas fram.

– Känslan är att antalet ökat en del de senaste åren, det har bildats fler räddningsvärn. Men generellt de senaste årtiondena har man kunnat skönja en utveckling mot professionalism och dimensionering för att hantera de mest frekventa händelserna som byggnadsbränder och trafikolyckor.

"Alla kommuner som har skog
i större omfattning
bör ha någon
form av skogsbrandsvärn."

Erfarenheter från händelser de senaste åren samt klimatförändringar pekar mot fler skogsbränder, fler stormar och översvämningar. Händelser som kan bli långvariga och resurskrävande.

Och MSB tror det finns intresse att ansluta sig till räddningsvärn.

– Det finns ett engagemang att hjälpa till i hembygden när något händer, jag tror inte den stora utmaningen är att rekrytera utan att hålla igång verksamheten över tid, säger Magnus Olofsson.

Personer i räddningsvärn har ingen formell anställning, heller ingen beredskap. Däremot ersätts de för arbetad tid när de kallas ut med tjänsteplikt, vilket räddningsledaren har befogenhet att göra.

– Tjänsteplikten innebär att personerna omfattas av försäkringsskydd, för räddningsledaren att det finns extra resurser att tillgå.

Räddningsvärn finns oftast i mindre byar i glesbygd. Men MSB ser också behov av fler specifika värn, exempelvis skogsbrandsvärn eller räddningsvärn med extrapersonal att tillgå vid händelser som kräver mycket personal och tär på uthålligheten.

– Alla kommuner som har skog i större omfattning bör ha någon form av skogsbrandsvärn. Förr var extra personal för skogsbränder närmast ett lagkrav. En möjlighet är att försöka få deltidsbrandmän som slutat, i många fall av praktiska skäl, att ansluta sig som extra resurs i räddningsvärn, säger Magnus Olofsson.

I kartläggningen som MSB genomfört har även samtal förts med polisen som säger sig ha intresse av räddningsvärn som resurs vid exempelvis eftersök av försvunna personer. Personalen i värnen skulle i så fall övas årligen och polisen ser fördelen med frivilliga i en fast organisation där tillgänglighet och utbildningsnivå kan förutses.

För att stimulera ökningen av antalet värn kommer MSB att stötta kommunerna. Några insatser nästa år är:

  • Utbildningsmaterial för frivilliga brandkårer ska ses över, uppdateras och anpassas efter de behov som finns för räddningsvärn.
  • Flera informationsmaterial. Dels riktat till allmänheten som kommunerna kan använda vid rekrytering, dels riktat till kommuner och enskilda om formella grunder för räddningsvärn och tjänsteplikt.
  • Genomföra konferenser och seminarier för att sprida goda exempel om rekrytering och personalförsörjning.
PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen