Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Polisen tror på systemledning

Krav på systemledning ska göra räddningstjänsten slagkraftigare. Polisen konstaterar att det underlättar samarbetet.

Publicerad: 2019-12-14
Räddningstjänst organiserad i större systemledningar underlättar samarbetet, anser poliserna Rafael Davidgård och Ola Fredriksson. Samtidigt konstaterar de att ”Gemensamma grunder” är en viktig produkt som knyter samman 90 olika aktörer. Bilden från en insats efter explosion i ett parkeringshus i centrala Malmö. Foto: PATRICK PERSSON

– Ju mer klustrad räddningstjänsten är, desto lättare blir det att möta polisen som är organiserad i sju regioner. En fragmenterad organisation gör det svårare, säger polisen Ola Fredriksson.

För att komma närmare varandra är också förståelse för andras organisation, metoder och terminologi viktigt.

– Vi får inte glömma vad samverkan står för; det ska leda till effekt, nytta, förmågehöjning, eller vad som avses vid det specifika tillfället. Ibland använder vi uttrycket samverkan lite slarvigt, vad det ska ge kan då vara oklart, säger Rafael Davidgård.

Rafael Davidgård och Ola Fredriksson, verksamhetsexperter inom operativ ledning vid polisens nationella operativa avdelning (NOA), ser Gemensamma grunder för samverkan och ledning och projektet Enhetligt ledningssystem (ELS) som viktiga för att utveckla samverkan mellan blåljusorganisationer och i förlängningen uppnå större effekter.

– Gemensamma grunder är en oerhört viktig produkt, 90 aktörer knyts samman. Det är viktigt att vi fortsätter utveckla det arbetet och förhåller oss till grunderna, säger Rafael Davidgård.

ELS-projektets slutprodukt ska anpassas för räddningstjänsten, men synkroniseras med Polisen och andra samverkande.

– Jag tror den bästa samverkan är att man verkligen har ett bra internt ledningssystem. Har man utvecklat och optimerat det, då har man också tänkt tankarna om samverkan innan insatsen, säger Ola Fredriksson, som är Polisens representant i projektgruppen för ELS.

Julen 2008 var det social oro, ordningsstörningar och bränder i Stockholm. Rafael Davidgård, kommenderingschef hos polisen, satt i polishusets källare på Kungsholmen tillsammans med Stockholms stads säkerhetschef  Patrik Åhnberg.

– Vi jobbade där under två veckor och kunde prata om samverkan och gemensamma åtgärder under tiden. Vad gör staden och vad gör vi, hur jackar vi i varandra? Patrik tänkte och skrev. De nätterna lades ett embryo eller grunderna till Samverkan Stockholmsregionen, säger Rafael Davidgård och fortsätter:

– Tidigare hade vi blickat mycket inåt, hur vi inom Polisen löste våra uppgifter. Nu handlade det om att lösa uppgifter tillsammans, och det var omvärldsutvecklingen som var pådrivande. Så är det ofta, det är när vi utmanas som vi utvecklas..

Undvikande av missförstånd är viktigt. Med de gemensamma grunderna finns ett övergripande språkbruk för ledningsnivå. Det har satt sig, anser Rafael Davidgård.

Men enbart Polisen har för särskild händelse 250 egna termer som personalen bör ha koll på. Det kan vara svårt för den enskilde polisen, och hur säkrar man att inte missuppfattningar uppstår mellan blåljusorganisationerna?

–Termer har ett stort värde, frågor om dem uppstår när saker sätts på sin spets. Men det är väldigt sällsynt att missförstånd inträffar. I slutändan handlar det om att se varandra i ögonen och vara i nära kontakt, säger Ola Fredriksson.

Efter attentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017 uppstod ett resonemang kring initiativrätt, och vem som har den.

– Någon myndighet har huvudansvaret, då kanske den får sätta begreppsinnebörden. Men det blir mer som en princip. Det finns inget reglerat och jag vet heller inte om det går att göra.

Polisen samarbetar med Socialstyrelsen kring begreppstermer och hoppas ha ett förarbete klart att ventilera när räddningstjänsterna kommit längre i sitt arbete.

– Det är viktigt att diskutera det här tillsammans. Om Polisen använder ett antal begrepp tillsammans med Socialstyrelsen, vilka av dem avviker då hos räddningstjänsterna? Arbetet med ELS måste svara på sådana här frågor. Numera har vi oftare händelser som påverkar hela nationen, då måste vi kunna prata med varandra, säger Rafael Davidgård.

Erfarenheter från insatser är viktigt. Hos nya polismyndigheten börjar en struktur bli klar för att skaffa en samlad bild av vad som pågår och att sprida goda erfarenheter.

– Hur återförs kunskap från räddningstjänstarbete? Det är en fråga för ELS-projektet, tycker jag. Även om räddningstjänsterna inte är ett förbund så är vi ett land.

Det är i det vardagliga arbetet som man bygger bra samverkan, konstaterar Rafael Davidgård och Ola Fredriksson.

Kommunpoliser, med lokala kontakter, är en viktig samverkansfunktion. Samverkan i vardagen har man naturligtvis nytta av vid samhällsstörningar.

– De flesta händelser inträffar i en kommun och så kommer det vara även i framtiden. Och vid många händelser fungerar samverkan bra, det får vi inte glömma. Det finns generellt en väl utvecklad samverkan i Sverige, säger Ola Fredriksson.

Ett nästa steg för samverkan byggs i Örebro där polis, räddningstjänst och SOS Alarm ska ha gemensam ledningscentral från 2022. För inte så många år sedan stoppades liknande planer på andra håll i landet.

Men omvärldsutvecklingen, effektivisering, större fokus på medborgarnas behov, har gjort att man nu är mogna att samordna blåljusorganisationerna, anser Rafael Davidgård:

– Komplexiteten i samhället styr mycket av det här, vi är oftare beroende av varandra omgående. Men det är inte bygget som är det intressanta, utan det som sker mellan människor redan innan huset finns. Man går igenom processer för hantering av larm, utbildar sig tillsammans. Här finns det energi och jag tycker det är häftigt. Vi kommer att lära oss massor av detta.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen