Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

”Varje generation måste vinna demokratin åter”

I år är det 100 år sedan både män och kvinnor för första gången fick rösta i val till riksdagen – och vårt demokratiska samhälle föddes.
– Jag tror att den svenska demokratin mår väldigt bra men den är bräcklig, säger Peter Örn, som leder kommittén Demokratin 100 år.

Publicerad: 2021-03-25
”Det största hotet är egentligen att vi betraktar demokratin som självklar och hanterar den ovarsamt”, säger Peter Örn, som leder kommittén Demokratin 100 år. Foto: Melker Dahlstrand

Kommittén är en del av regeringens kraftsamling för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden. Tillsammans med aktörer i hela landet planeras, samordnas och genomförs aktiviteter som uppmärksammar och stärker demokratin.
Hur skulle du beskriva att den svenska demokratin mår?
– Den mår väldigt bra. Valdeltagandet har ökat kontinuerligt under de senaste fyra valen och är uppe i drygt 85 procent. Demokratin har en stark förankring hos medborgarna, vi har hög tillit, oberoende medier och ett rättsväsende som präglas av integritet, säger Peter Örn.
Men han tillägger att demokratin är bräcklig och kallar den för en ständigt pågående försöksverksamhet.
Vilka hot finns?
– Jag brukar säga att varje generation måste vinna demokratin åter. Det största hotet är egentligen att vi betraktar demokratin som självklar och hanterar den ovarsamt: minoriteter betraktas inte med tillräcklig respekt och många använder ett språk i det offentliga samtalet där motståndarna nästan beskrivs som personliga fiender.
Hot och hat är ett allt större problem, både mot politiker, journalister, rättsväsendet och människor som jobbar inom offentlig förvaltning. Detta riskerar att underminera tilliten till demokratin och göra att den börjar vittra.
Ett tydligt exempel är USA.
– Det tog bara fyra år för Donald Trump och hans medlöpare att genom många små lögner skapa en stor lögn, nämligen att valet i USA inte präglades av integritet och rättssäkerhet. Den lögnen riskerar att bli en slägga mot den amerikanska demokratin. Tilliten raseras och demokratiska institutioner, till och med konstitutionen, ifrågasätts.

I allt fler länder inskränks de demokratiska fri- och rättigheterna. Demokratin som på 90-talet tedde sig självklar på många håll i världen är sedan ett tiotal år på tillbakagång. Peter Örn nämner Ungern och Polen som exempel på hur fort det kan gå att montera ner demokratiska institutioner och gå mot ett mer auktoritärt styre.
Har den här riktningen förstärkts ytterligare i samband med coronakrisen?
– Ja, i flera länder har pandemin inneburit total lockdown och det är ett direkt ingrepp i människors frihet. Rörelsefriheten är en viktig dimension av demokratin. Det finns risk att makthavare använder den typen av verktyg för att stärka sin egen makt och skaffa sig absolut beslutanderätt. Det tycker jag att man sett exempel på i Ungern.
Peter Örn anser att Sverige och övriga demokratier måste problematisera vad pandemin innebär, då även vi har restriktioner som handlar om ingrepp i rörelsefriheten. Han vill inte säga att restriktionerna är ett hot mot demokratin, men att vi måste tänka på vilka effekterna kan bli på lång sikt när det talas om att regeringen borde få mer beslutsbefogenheter och snabbare kunna fatta beslut.
Däremot tillägger han att vi i Sverige inte har något hot mot yttrandefriheten. Kritiken mot myndigheter är i högsta grad levande.

Med tanke på att samtalet i dag är globalt, menar Peter Örn att det är självklart att utvecklingen i andra länder påverkar oss i Sverige också, och att vi riskerar att få en polarisering som gräver djupa hål i tilliten.
Hur kan vi konkret stärka demokratin här, så vi inte riskerar att gå samma väg som en del andra länder?
– Vi kan inte bara fira ett 100-årsjubileum utan måste gemensamt lägga grunden för 100 år till av demokrati. Därför har kommittén ett erbjudande, även till MSB, om att underteckna en deklaration för en stark demokrati.
Varje aktör — myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhällesorganisationer och så vidare — skriver under på att de vill stödja demokrati, allmän och lika rösträtt och ett offentligt samtal som präglas av respekt och tolerans. Dessutom gör varje organisation egna åtaganden, det kan exempelvis handla om utbildningsinsatser, utställningar eller att initiera samtal.
Peter berättar att en landshövding frågade varför denne skulle skriva på en deklaration när hela hans uppdrag redan går ut på att värna demokratin.
– Mitt svar var att det bidrar till en mobilisering. Det är inte nya lagförslag som krävs utan ett stort antal aktörer som vill bidra.

Kommittén jobbar också med en demokratistuga som ska ut på turné i landet. Fram tills pandemin lagt sig står dock stugan kvar på en parkering i Älvsjö.
Vad kan den enskilda medborgaren göra för att stärka demokratin, mer än att rösta?
– Enligt mig ska man överväga att gå med i ett politiskt parti. Ett annat sätt är att engagera sig i civilsamhällesorganisationer, som är en viktig del av demokratins infrastruktur. Engagera er för andra och för världen.
Det kanske allra viktigaste anser Peter Örn är att vara varsam med orden: överväg vad du postar på Facebook och delar på Twitter, var försiktig med kommentarer om offentliga personer och uttryck inget hat eller hot.
– En del som gjort det sistnämnda säger att de inte menade något illa, utan att språket bara sprungit iväg – så håll framförallt igen på skickaknappen efter några glas på fredagskvällen.
Du har tidigare varit partisekreterare i Folkpartiet, vd på Sveriges Radio och Riksteatern samt generalsekreterare för Svenska Röda Korset. Har du sett att svensk demokrati har förändrats genom åren?
– Ja, jag tycker att de politiska partierna har försvagats. De har tappat medlemmar. Demokratin i kommunerna riskerar att försvagas för att det finns färre förtroendevalda och för få unga som engagerar sig politiskt. Den ökade hotbilden bidrar till det.

Samtidigt tycker han inte att samhällsengagemanget blivit mindre, tvärtom är människor väldigt engagerade i mer enskilda politiska frågor. När det gäller stora, avgörande frågor, som orättvisorna i världen, kärnvapenhotet och klimatkrisen, menar Peter Örn att de inte kommer lösas genom en slags global despoti (tvångsvälde).
– Vissa har uttryckt att demokrati inte räcker till för att lösa klimatfrågan men jag är övertygad om att demokrati är nödvändigt för att lösa den. Det är bara så man kan skapa ett gemensamt, trovärdigt engagemang.

Maria Hansen

Fakta

Kommittén Demokratin 100 år

Under rubriken ”Vår demokrati — värd att värna varje dag” ska kommittén planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. De ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin.
Insatserna och aktiviteterna ska planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, civila samhället, myndigheter och kommuner.
Kommittén Demokratin 100 år leds av Peter Örn. I kommittén ingår även demokratiambassadörerna Emma Frans, Lena Posner-Körösi och Rosaline Marbinah och ett sekretariat.

Allmän och lika rösträtt

Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den 12 september 1921 fick kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval. Demokratin fick därmed sitt stora genombrott i Sverige.
Demokratin utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.
Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen