Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

"Kräver människor som orkar kavla upp ärmarna"

För 20 år sedan svämmade Arvika över och konsekvenserna blev ett samhälle på bristningsgränsen.
I somras stod översvämningsskyddet klart.

Publicerad: 2020-12-17
Huvuddammen i centrala Arvika. Foto: Arvika kommun

År 2000 steg vattennivån i Glafsfjorden drygt tre meter över det normala i Arvika. Det orsakade skador för 300 miljoner och gjorde att samhällsviktig verksamhet, såsom vattenrening och järnväg, inte kunde fungera ordentligt.
Efter översvämningen har ett väldigt seriöst och ambitiöst utredningsarbete pågått, berättar Mattias Larsson, räddningschef i Arvika, Eda och Säffle kommuner.

– Arbetet innefattar både att dokumentera erfarenheterna vi dragit och att utreda vad vi kan göra för att undvika att det händer igen. Vi följer fortfarande materialet i pärmen som sattes ihop efter översvämningen, även om materialet numera är digitaliserat. Att Glafsfjorden och Byälven är välkarterade vattendrag är en tillgång när det blir högflödessituationer nu.

Utredningsarbetet var också av stor vikt när beslutet om att bygga översvämningsskyddet skulle tas. Skyddet är koncentrerat till de centrala delarna av staden och består av en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden samt två spärrdammar på land.

– Det är inte okontroversiellt att bygga den här typen av klimatanpassningsåtgärd. Det gedigna utredningsmaterialet bidrog till att de förtroendevalda vågade fatta beslutet om att bygga översvämningsskyddet, säger Mattias Larsson.

Till de kontroversiella bitarna hör att tillståndsprocessen har tagit lång tid och innehållit olika viljor. Dessutom är det tidskrävande att projektera och bygga ett sådant stort projekt.
– Det kräver människor som orkar kavla upp ärmarna och driva en process länge utan att tappa suget.

Fortfarande återstår en del arbete, bland annat kallförråd för viss utrustning. Slutregleringen med entreprenören är heller inte klar. Enligt Mattias Larsson kommer kommunens budget på 140 miljoner kronor att hållas, tack vare statsbidraget för åtgärder mot naturolyckor som kan sökas genom MSB.

Han säger att åtgärder av den här storleken kan vara svåra för den enskilda kommunmedborgaren att se den direkta nyttan av, när skadehändelsen ligger bakåt i tiden. Därför har kommunikationen med medborgarna varit viktig. Likaså att de kunnat se att staten varit solidarisk genom den ekonomiska stöttningen.

– De som bor utanför översvämningsskyddet ska inte känna att projektet är en egoistisk handling, att man skyddar en del av staden och inte hela. Genom att säkra samhällsviktig verksamhet skyddas hela samhället. Jag är stolt över att kompetensen funnits för att göra det här, det är inget man kan ta för givet i en kommun av Arvikas storlek.

Maria Hansen
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen