Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Långsiktigt arbete mot översvämningar

Göteborg behöver klimatanpassas för 40 miljarder kronor.
Det handlar om ett långsiktigt arbete för att minska översvämningsrisken.
Dock är finansieringen en knäckfråga.

Publicerad: 2020-12-17
Mattias Larsson, räddningschef i Arvika, Eda och Säffle kommuner och Eva-Lena Torudd, klimatanpassningssamordnare i Göteborgs stad, var två av föreläsarna på konferensen Klimatanpassning – här och nu. Foto: Maria Hansen

Göteborgs stad har en komplicerad klimatsituation. Granne med havet och med de centrala delarna byggda ovanpå ett floddelta vid Göta älv, är extremt väder och höjd havsnivå de största utmaningarna.

– Vi har jobbat med det i 20 år, tagit fram åtskilliga planer och dokument. Det har gett oss en stomme när det gäller att bygga ett mer robust Göteborg, säger klimatanpassningssamordnaren Eva-Lena Torudd.

Förra året tillkom exempelvis ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, gällande översvämningsrisker vid nyexploateringar och förtätningar.

Men det är en sak att klimatanpassa nybyggnation. Drygt 90 procent av Göteborg består av redan etablerad bebyggelse. Allt fler och kraftigare skyfall kräver att vattenmassorna avleds eftersom väldigt lite av vattnet går ner i marken. Åtgärderna har uppskattats till 20 miljarder kronor under en 20-årsperiod.

En lösning är så kallade multifunktionella parker. Opalparken i västra Göteborg ska stå klar i slutet av 2023. Utåt sett är den en vanlig park — men med en nedsänkt yta som ska kunna samla stora mängder vatten vid extrema regn.

Staden jobbar också aktivt med högvattenskyddet. Det handlar om vatten från havet, älven och andra vattendrag. Även detta behöver byggas ut inom en 20-årsperiod till en beräknad kostnad av tio miljarder. En huvudmannagrupp bildades förra sommaren, vars fokus ligger på att ta fram förutsättningarna för att genomföra och sköta projektet så att det blir klart i tid.

– Den stora utmaningen är finansieringen. Vid befintlig bebyggelse ligger det på fastighetsägaren men är samtidigt frivilligt. Lagstiftningen är inte utformad för att stödja ett klimatanpassningsarbete och det behövs ställas krav på att fastighetsägarna samverkar i frågan, säger Eva-Lena Torudd.

Hon tillägger att allt heller inte är svart eller vitt. Kanske måste man helt enkelt göra bedömningen att vissa gator får lov att svämmas över, en medveten och kontrollerad översvämning.

Den tredje stora saken som behöver göras för att inte Göteborg ska översvämmas är att bygga portar ut mot Västerhavet. Enligt beräkningarna måste portarna stå klara år 2070. Även detta uppskattas kosta tio miljarder.

– Arbetet med yttre portar finns med redan nu i planeringsförutsättningarna för att bygga ut staden. Själva genomförandet behöver starta 2040 för att vara klart till 2070. Tillståndsprocesserna är oerhört komplicerade. Utan portarna blir konsekvenserna stora om hundra år.

Eva-Lena säger att det måste till en beteendeförändring både hos fastighetsägare och medborgare, samt en långsiktig, hållbar planering. Sedan början av 2020 jobbar hon även med nationell påverkan för att försöka lösa möjligheten till statlig finansiering.

– Initialt kan vi klara klimatanpassningen med skattepengar, förutsatt politiska beslut, men inte över tid, konstaterar hon.

Maria Hansen
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen