Med nära 7 000 hopp i bagaget är Jens Grahn en av Sveriges mest erfarna uppvisningshoppare. Han har också utbildat andra i 30 år – två saker som går hand i hand med Svenska Fallskärmsförbundets uppdrag i frivilligförsvaret.
Förbundet ansvarar för en visningsgrupp som hoppar i samband med olika evenemang, och genom samarbetet med Försvarsmakten ser de till att militären kan träna och hoppa civilt samt få giltiga licenser.
– Det är en jättebra utbildning för att lära sig hantera stress på och därmed kunna prestera när det verkligen gäller, säger Jens Grahn och tillägger att utövaren även lär sig visa hänsyn, ta ansvar och bedöma risker.
Svenska Fallskärmsförbundet är en relativt liten organisation med cirka 1 300 medlemmar. Jens Grahn ser många fler områden där medlemmarna skulle kunna hjälpa till och diskussioner har påbörjats med MSB om hur samarbetet kan utökas.
Klubbarnas små plan, som tar mellan 5 och 20 passagerare, är användbara i flera olika sammanhang, menar Jens.
– I katastrofområden används ofta engångsfallskärmar som enskilt kan fälla 50-70-kilosäckar med saker. Det skulle vi också kunna göra, till exempel släppa ner slangar till brandsläckning. Skicka ut läkare i skogen genom tandemhopp är en annan möjlighet.
För vissa kanske fallskärmshoppning låter som en fara dum att utsätta sig för. Jens konstaterar att han inte kan säga att det är ofarligt.
– Det är det å andra sidan inte att köra bil heller. Men vårt säkerhetsarbete är konstant. Vi vill ha roligt inom god säkerhetsmarginal och är hårda med att reglerna följs. När du hoppar är du en köttprojektil, så det gäller att hålla koll på var du är, använda rätt fallskärm och dra vid rätt tidpunkt. När det sker olyckor är det oftast för att hopparen inte förberett sig väl.
Numera finns säkerhetsutrustning i form av bland annat höjdmätare som piper för att påminna hopparen att dra i snöret samt räddningsutlösare som gör att fallskärmen löser ut sig även om man skulle svimma.
Allt går ändå inte att gardera sig mot. Förbundet hamnade i stor sorg när nio medlemmar förolyckades i samband med att deras plan kraschade i Umeå sommaren 2019.
– Det har naturligtvis påverkat oss alla men för egen del har det inte gjort mig rädd för att hoppa och jag ser inte att olyckan har påverkat mina elever. Flygolyckor är extremt ovanliga, påpekar Jens.
Den uppvisningsgrupp som Svenska Fallskärmsförbundets totalförsvarskommitté ansvarar för hoppar från flygplan, ballong eller helikopter året runt. Återkommande uppdrag är veterandagen och konferensen Folk och Försvar, då hopparna klär sig i militärgrönt med matchande fallskärmar.
Några uppmärksammade uppvisningar har varit på Stockholm Pride-invigningen och Almedalsveckan där hopparna landat på små ytor, cirka 20 gånger 20 meter, mellan flera byggnader.
Nu för tiden gör Jens Grahn ”bara” 50- 100 hopp om året och koncentrerar sig då på uppvisningar och elevhopp. Han beskriver hur elevernas självförtroende växer på bara några få gånger: hur de går från att vara nervösa till att spricka upp i stora leenden när de klarar av att slänga sig ur ett flygplan på
3 000-4 000 meters höjd och samtidigt kontrollera kroppen. Ska de ta sig någonstans måste de öka på, svänga, bromsa, stanna eller backa.
– Känslan när man kan kontrollera hoppet är väldigt häftig. I alla tider har människan drömt om att flyga och närmare än så här kommer man inte.