Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Så ska den våldsbejakande extremismen förebyggas

En kommun där barn klarar skolan och vuxna sin försörjning är viktigast för att förebygga våldsbejakande extremism.
Det säger Josefin Bergström, rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
Snart släpps ett stöd som ska hjälpa till att bedöma oro.

Publicerad: 2021-09-28
Josefin Bergström ingår i CVE:s mobila stödteam. Foto: CVE

Josefin Bergström ingår i CVE:s mobila stödteam och har sedan centrets start 2018 varit i kontakt med fler än 150 svenska kommuner.
Många hör av sig via centrets stödtelefon men teamet jobbar även uppsökande, det vill säga tar kontakt med kommuner när de ser att det finns behov av stöd och hjälp.
– Stödet riktar sig till alla som genom sin yrkesroll möter människor. Ofta handlar frågorna om att man är orolig för en individ, hur man kan bedöma den oron och vilka insatser man kan sätta in, berättar Josefin.
Det kan också gälla mer organisatoriskt och strategiskt stöd, som vilka kontaktvägar som finns och vart man vänder sig med vilken information. CVE hjälper dessutom till på plats i kommunerna.

För att göra mer systematiska bedömningar och hantera osäkerheten kring våldsbejakande extremism, håller CVE på att ta fram ett bedömningsstöd.
Det första steget i stödet gäller tydligare orosanmälningar och riktar sig till en bred yrkesmålgrupp, exempelvis personal inom skola, psykiatri, sjukvård, kriminalvård och lokalpolis. Därefter följer stödet processerna i den svenska socialtjänstmodellen och vänder sig främst till utredare inom socialtjänst samt lokalpolis.

Stödet är digitalt och består av tre delar plus en bilaga:

  • En processkarta som visualiserar hantering, utredning och bedömning/uppföljning för oro.
  • Ett frågeformulär med checklistor och samtalsfrågor för varje fas/aktivitet i processen.
  • En handbok med information och instruktioner.
  • En bilaga med vetenskaplig översikt och behovsinventering som ligger till grund för stödet.

Planen är att testa stödet under hösten, innan det publiceras i skarpt läge under 2022.

Enligt Josefin Bergström blir frågorna om våldsbejakande extremism ibland lite svårare än de kanske egentligen är.
– Utan den våldsbejakande extremism-oron så hade man kanske orosanmält per automatik. Den här typen av frågor är många gånger nya och ovanliga, vilket gör dom svårare att hantera.
Hon får medhåll av kollegan Lenita Törning, som är med och tar fram bedömningsstödet.
– Våldsbejakande extremism är en känslig fråga. Det är svårt att prata om det, man vill inte väcka onödiga polariserande diskussioner som kan kännas obehagliga att hantera och man har kanske heller inte språket för det. Men samverkan är en otroligt viktig del genom hela bedömningsstödet och det betonas starkt att man inte är ensam med frågan.

En välfungerande kommunal kärnverksamhet menar de är det bästa förebyggande arbetet. Att barn klarar skolan och vuxna sin försörjning är grundläggande faktorer. Utöver det behövs bland annat utbildning, metoder och beredskap, särskilda insatser och lägesbild. De understryker att metoder som kommunen arbetar med i andra sammanhang oftast fungerar även här.

Ett viktigt förhållningssätt i det förebyggande arbetet är att bemöta personer man är orolig för med respekt, trots att oron ofta ytterst handlar om våld och terrorhandlingar. Vanliga orsaker till oro är någon form av beteendeförändring, men oron kan även vara väldigt diffus och svår att sätta fingret på.
– Var inte konfrontativ eller dömande, utan våga ställ nyfikna och öppna frågor. Det handlar om omsorg för individen för dess egen skull, inte primärt utifrån det hot den skulle kunna utgöra. Det finns otaliga berättelser från exempelvis skolvärlden om elever som medvetet provocerar utifrån att man vill ha en konfrontation och en skarp reaktion tillbaka och som bara befäster den här typen av idéer ännu hårdare, säger Josefin Bergström.
Hon nämner även vikten av att stötta anhöriga, för att de i sin tur ska finnas kvar och vara betydelsefulla för individerna i fråga.

Bakgrundsfaktorerna till varför någon dras till våldsbejakande extremism är komplexa. Däremot är de ofta desamma som vid andra destruktiva uttryck. Forskning har identifierat en rad riskfaktorer, såsom tidigare erfarenheter av kriminalitet och våldsanvändning, psykisk ohälsa, arbetslöshet, en känsla av social och politisk exkludering, familjemedlemmar och vänner som är en del av en våldsbejakande miljö, brist på sociala relationer och så vidare.
– Kommunerna har enormt olika förutsättningar, problembilder och resurser, men att jobba förebyggande är något alla mäktar med och som förhoppningsvis har bäring på fler områden, säger Josefin Bergström.


Fotnot: Säkerhetspolisen vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över möjligheten att göra det straffbart att inneha och se på terrorpropaganda, som till exempel avrättningsfilmer och grova våldsskildringar. CVE bedömer att en sådan utredning skulle vara relevant.

Maria Hansen

Läs mer:

"Följ upp vart pengarna går"

Fakta CVE

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har fyra huvuduppgifter:

  • Främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå.
  • Verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet.
  • Ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism.
  • Samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik.

CVE är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå) och inrättades den 1 januari 2018.

Fakta våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. I Sverige finns det i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska rörelser:

  • den våldsbejakande högerextrema vit makt-miljön
  • den våldsbejakande vänsterextrema autonoma miljön
  • den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön

Trots stora ideologiska olikheter mellan grupperna finns det ett gemensamt drag som förenar dem. Det handlar om att de inte erkänner demokratiska principer och spelregler, vilket utgör ett hot mot grundläggande demokratiska värden.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen