Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Sverige vill ha EU-resurs att hantera farliga ämnen

CBRNE är nästa område att få förstärkningsresurser inom RescEU.
Sverige har, genom MSB, ansökt om att få en av förstärkningsresurserna för att hantera farliga ämnen.

Publicerad: 2021-12-15
EU anser att förmågan att hantera farliga ämnen behöver stärkas och är på väg att skapa förstärkningsresurs inom CBRNE. Sverige har ansökt om ansvaret för en förstärkningsresurs för sanering. För en komplett resurs med bland annat fyra saneringsteam beräknas 80 personer behövas. Foto: ANNA SJÖDIN

– Vi ser att vi kommer kunna uppfylla alla krav som kommissionen har, säger Anna Sjödin, MSB.

EU:s civilskydd har de senaste åren ökat den gemensamma beredskapen och insatskapaciteten för medlemsländerna genom bildandet av RescEU.

Förstärkningsresurser finns för skogsbrandsbekämpning, medicinsk evakuering och luftburen vård samt medicinsk lagerhållning.

CBRNE, eller farliga ämnen, blir det fjärde området som får förstärkningsresurser.

– Kommissionen tycker inte länderna har den förmåga som ska finnas inom EU. Det handlar bland annat om sanering och lagerhållning, sade Anna Sjödin när hon informerade om Sveriges ansökan på CBRNE-dagarna.

EU har pekat på tre områden där det finns behov av resurser: sanering, detektering och övervakning samt lagerhållning.

De nordiska länderna har gemensamt kommit fram till att Sverige skulle ansöka om att få husera förstärkningsresurser för sanering, Danmark för detektering och övervakning och Finland för lagerhållning.

–  Vi har fört fram att vi vill se en nordisk hubb inom CBRNE. För Sveriges del ser vi att en saneringsresurs skulle stärka hela Sveriges förmåga, att vi kan bygga upp kunskap inom området som vi kan använda i fortsatt arbete.

Saneringsenheter finns på fyra orter i MSB:s nationella förstärkningsresurs som stöd vid komplicerade olyckor.

Resursen för EU är av helt annan dignitet som kommer kräva utveckling av materiel, utbildning, övningar och metodik.

För att komma fram till vad en förstärkningsresurs ska kunna hantera sattes det upp några scenarier: stor olycka, exempelvis kärnkraftsolycka, med flera tusen skadade, antagonistisk händelse med tusentals drabbade eller ett stort möte eller evenemang med högriskstämpel som kräver omfattande beredskap.

Efter synpunkter från medlemsländer beslutade kommissionen i våras att dela upp förstärkningsresursen för sanering i tre delar, och göra det möjligt att söka om att få ansvar för endast en del.

Massanering av personer (två resurser), sanering av kritiska bevis och utrustning samt stöd till forensiker (två), samt sanering av infrastruktur som byggnader och fordon (tre) blev de tre delarna..

– Vi i Sverige vidmakthåller att vi ska kunna hantera alla tre händelserna, dock inte samtidigt,  och har ansökt om alla tre delarna, vilket även Tyskland gjort.

Den mest krävande resursen är massanering som fordrar mycket personal.

– I en komplett förstärkningsresurs räknar vi med fyra saneringsteam och totalt 80 personer. Därför behöver vi också utöka vår resursbas med 280 personer, säger Anna Sjödin.

Men den största utmaningen är utvecklingen av förstärkningsresursen i kombination med tiden, konstaterar hon.

– Allt måste utvecklas parallellt och 2026 ska det vara helt klart.

Men först ska förstås Sverige och MSB få ett positivt besked på ansökan, förhoppningen är att besked kommer före jul.

– Även om vi inte får alla tre delarna i förstärkningsresursen, så kanske vi får en eller två, det skulle också vara jättebra.

Sverige och MSB bidrar redan med förstärkningsresurser genom flygplan för brandbekämpning och medicinsk lagerhållning inom RescEU.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen