Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Drönarprojekt  om utbildning  och förstärkningsresurs

Koncept på utbildning för piloter och på förstärkningsresurs, uppdatering av vägledning.
Tre delar i ett MSB-projekt för att utveckla drönare (UAS) som resurs vid räddningsinsatser.

Publicerad: 2020-03-25

Stefan Haggö– En framgångsfaktor är samarbetet med Polisen. Vi har olika användningsområden, men jobbar gemensamt och har en överenskommelse som syftar till gemensam utveckling, säger Stefan Haggö, MSB.

Arbete med att ta fram ett förslag på blåljusutbildning för att flyga drönare, eller UAS (Unmanned Aerial System), pågår. Projektet kommer att avslutas om ungefär ett år.

– Vi överlämnar ett koncept till MSBs enhet för utbildningssamordning som ser över om det är något myndigheten ska tillhandahålla eller om någon annan ska ges mandat att genomföra utbildningen, säger projektledaren Stefan Haggö.

 Det nya multiverktyget

Ett nytt regelverk inom hela EU beslutades i somras av EASA (European Aviation Safety Agency) och ska vara genomfört 1 juli i år. Det ställer krav på att i princip alla operatörer, såväl offentliga som privata, ska ha sina drönare registrerade och att piloterna har genomgått utbildning.

– Det kommer krävas kompetens för att flyga och gäller alla UAS som är kameraförsedda eller väger över 250 gram, vilket i princip är de flesta.

Transportstyrelsen kommer på sin webbsida erbjuda en e-utbildning som alla operatörer måste gå. MSBs projektet tar hänsyn till den i arbetet med utbildningsförslag.

– Utbildningen kommer vara avsedd för de som flyger UAS med särskilda villkor vid räddningsinsatser. Polisen har cirka 200 utbildade piloter och en veckolång utbildning. Vi tar hjälp av deras erfarenhet i vårt arbete. De tankar vi har i dag är en utbildning över två-tre dagar där vissa delar är e-utbildning på distans.

Huruvida en eventuell utbildning hos MSB ska vara öppen för fler än de som normalt flyger vid räddningsinsatser är inte klart. Behov finns hos frivilligorganisationer.

– Om vi ponerar att nationella frivilligorganisationer ges tillstånd att flyga under särskilda villkor och deras medlemmar får möjlighet att söka utbildningen; då kan vi kvalitetssäkra att de är validerade för att vara en tillgänglig resurs under långvariga räddningsinsatser.

Om drönare kan bli en del av MSBs förstärkningsresurser är också en uppgift för projektet.

– Konceptet vi tittar på är en resurs som kan flyga i alla väder och har sensorer som kan användas vid exempelvis indikering av farliga ämnen. Vi inventerar utrymmet mellan kommuners förmåga och vad det nationella behovet skulle kunna vara.

Det handlar om drönare i miljonklassen. Om en sådan satsning blir verklighet är antalet och var de ska placeras en senare fråga.

– Investeras det i en förstärkningsresurs behövs även piloter med rätt behörigheter. Men det finns i dag ingen ambition att MSB ska bli en flygande organisation, förutom den verksamhet som pågår vid MSBs skolor i dag. Hur det i framtiden kommer att se ut, vet vi inget om i nuläget.

Piloter på stationen i Lindome

2018 tog MSB, med stöd av Foi och Rise, fram en UAS-vägledning för kommunal räddningstjänst. Den är på väg att uppdateras och beräknas komma ut i höst.

Skälet är framförallt en rad ändrade förutsättningar, bland annat EUs-regelverk. För myndigheter som bedriver kommunal räddningstjänst ska bland annat hanteringen av olika tillstånd bli smidigare.

– Transportstyrelsen roll vid ansökan om särskilda villkor kan jämföras med den nuvarande tillsynen. Räddningstjänsten/operatören måste beskriva sin flygorganisation – vem som är ansvarig, vilka som är piloter, hur verksamheten bedrivs, hur flygsäkerhet upprätthålls. Den flygoperativa manualen ligger till grund för ansökan och skickas till Transportstyrelsen för godkännande.

Hur bilder får spridas i samband med räddningsinsatser har varit en het fråga, exempelvis när flera organisationer är involverade i en insats.

– Man kan vid livestreaming få sprida bilder utanför organisationen. Lantmäteriet har tagit fram ett undantag för tillfällig spridning av bilder utan bildgranskning. Det gäller under räddningsinsats för att rädda liv, egendom eller miljö och där det inte kan skada Sveriges totalförsvar. Syftet är att inte fördröja livräddande insatser, säger Stefan Haggö.

Fotnot: Film om MSBs arbete

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen