Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

– Sätt fart på civilplikten

Sätt fart på civilpliktsutbildningen.
Det förordar Per-Erik Ebbeståhl.

Publicerad: 2019-12-16
Per-Erik Ebbeståhl vill att staten sätter fart på civilpliktsutbildningen. Foto: THOMAS HENRIKSON

– Med de stora problem kommunerna har med personalförsörjning kan vi inte förvänta oss att en stor kris ska kunna hanteras.

Per-Erik Ebbeståhl, ledningsstrateg i Malmö stad, vill också se att pengar som fördelas ur krisberedskapsanslaget (2:4-anslaget) går till mer långsiktiga projekt.

Frågorna som diskuterades i inledande programpunkten på Mötesplats samhällssäkerhet i Kista var inte nya. Det nya var möjligen att de medverkande numera är tämligen överens. Oavsett om vi pratar krisberedskap, civilt försvar eller totalförsvar – det går åt rätt håll.

Fredric Jonsson– Vi ser ett ökat engagemang. Uppstarten av totalförsvaret har gett ett ökat intresse att delta och söka information på ett sätt jag inte sett tidigare. Tidigare kom de redan frälsta till möten, nu kommer kommunledningen, sade Fredric Jonsson, beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Jönköping.

Ylva Jonsson Strömberg– Vi bjuds in oftare och det öppnar samverkansdörrar för Röda Korset och andra frivilliga organisationer, sade Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef vid Röda Korset.

De senaste fem åren har Sverige bland annat drabbats av två stora skogsbrandssomrar, en migrationskris och ett terrordåd på Drottninggatan i Stockholm. Det har ökat medvetenheten om risker och behovet av samarbete.

– Ansvariga i verksamheterna ser att vi lever i en föränderlig värld som måste hanteras. Därför är det högprioriterat i verksamheten, inte för att det ska genomföras en totalförsvarsövning, sade Per Erik Ebbeståhl.

Oavsett om vi pratar om kris eller krig, för att hålla engagemanget och arbetet uppe behöver sammanhanget vara begripligt ur ett kommunalt perspektiv, ansåg Ebbeståhl.

– Vi är 290 kommuner med helt olika förutsättningar och möjligheter, men vi har samma lagstiftning att förhålla oss till. Planeras då ur ett statligt perspektiv att alla ska göra på samma sätt, ha samma förutsättningar – då har vi ingen hållbar planering. Vi måste se vilka visioner som finns i lokalområdet. Och jag tror vi är på väg åt det hållet, dialogen är bra nu.

För en robustare organisation framhöll Fredric Jonsson en vinst i att se likheter i stället för skillnader mellan civilt försvar och krisberedskap.

– Vissa delar i arbetet skiljer men mycket mer förenar, åtminstone på det lokala planet. Det kan vi dra nytta av och få synergier på riktigt.

Sedan skogsbränderna i Västmanland 2014 har frivilliga mer och mer lyfts fram som en viktig resurs i samhällskriser. Röda Korset har dragit egna lärdomar och arbetat med att bygga en starkare organisation.

– För ett robustare samhälle  är det viktigt att medborgare verkligen får känna sig delaktiga. När det väl händer något vill man hjälpa till, får man inte det är det som att få en smäll på käften, sade Ylva Jonsson Strömberg.

Hon konstaterade att näringslivet har ett enormt engagemang när det händer något, under förra årets skogsbränder fick Röda Korset två miljoner kronor från företag som ville hjälpa till.

– Men de är inte riktigt insläppta, en resurs vi inte riktigt utnyttjar.

Ett robust samhälle bygger också på tillit hos medborgarna.

– I dag har vi ett glapp mellan reell säkerhet och upplevd trygghet. Litar människor på varandra, på samhället?  Vi måste jobba med den typen av frågor på ett annat sätt än vi gör i dag, sade Per-Erik Ebbeståhl.

Trygghetsfrågan är inte minst aktuell i Malmö, där rubriker som krigszon kopplats samman med staden.

– Olyckligt begrepp, vad använder man när det blir på riktigt? Vi har myndighetsföreträdare som ibland står på scenen och pratar om att det finns no go zoner i Malmö. Det är ett militärt begrepp när man inte kan hålla säkerhet med militär makt. När man har den typen av dialog från myndighetshåll, hur ska vi förhålla oss till det?

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen