Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Brandriskprognoserna blir mer detaljerade

Inför nästa sommar kommer brandriskprognoserna ge mer detaljerad information än tidigare.
– Det finns en förväntan och ett behov av att ha bättre prognoser, säger brandingenjören Leif Sandahl på MSB.

Publicerad: 2020-09-30
Leif Sandahl är brandingenjör på MSB. Foto: Per Larsson

Vikten av mer detaljerade brandriskprognoser var något som påtalades under webbinariet Skogsbrand 2020, bland annat av MSB:s generaldirektör Dan Eliasson.
Ett omfattande arbete pågår för att förbättra prognoserna. SMHI utvecklar produkten på uppdrag av MSB och för att få rätt algoritmer har bland andra forskningsinstitutet Rise och Sveriges lantbruksuniversitet utfört olika forskningsprojekt.

En nyhet är att beräkningarna av brandriskerna på sikt ska anpassas mer till svenska förhållanden.
– I dag används den kanadensiska beräkningsmodellen, med grunddata från SMHI. Så blir det under 2021 också. Vi får ingen mer indata och förändrar heller inga algoritmer i år – däremot ska den geografiska upplösningen i brandriskprognossystemet förbättras. Istället för rutor som redovisar data för 11 kilometer, kommer det bli 2,8 kilometer per ruta, berättar Leif Sandahl.

Tätare uppdateringar av brandriskvärden är en annan förbättring. Nu beräknas ett värde varje eftermiddag för sex kommande dygn – beräkningar som hädanefter ska göras flera gånger per dygn. Detta är värdefullt för de som jobbar i skogen och de som beslutar om inriktningen av släckinsatser.
– Skogsbruket har sett behov av mer detaljerad information om skogsbrandsrisken och därför köpt särskilt anpassade prognoser av SMHI. Nu kan de snart använda vår version. På så vis får räddningstjänsten och skogsbruket tillgång till samma information, säger Leif Sandahl.

Tanken är att de nya prognoserna ska köras igång i samband med brandrisksäsongen nästa år och att de så småningom ska bli gemensamma i Norden. I somras testades det nordiska systemet, men med de gamla algoritmerna.
– Tyvärr har de nordiska länderna inte samma väderrapporteringssystem, så modellen måste förfinas och anpassas. Det är också stor skillnad på Danmarks öppna fält, Norrlands skogar och Bergens 2 000 millimeter regn per år, vilket är knepiga variabler att få ihop. Samtidigt är det logiskt med ett nordiskt system. Varför göra allt flera gånger om? Bränderna stoppar inte vid riksgränsen, konstaterar Leif.

Vässade gräsbrandsriskprognoser är en annan sak det jobbas med, och som troligen blir klart för test 2021 och driftsatt året efter. Den nuvarande så kallade HBV-modellen har avvecklats. Den ska ersättas med en markuttorkningsmodell som visar hur torrt det är i marken, något som är viktigt att veta inför beslut om eldningsförbud.
Dessutom finns flera andra förbättringsområden på sikt. Åskriskprognosen som redan används ska finnas kvar men eftersom blixtnedslag ofta är anledning till att det börjar brinna, är det viktigt att kartlägga var och hur ofta blixtarna slår ner.

Leif Sandahl nämner också att man överväger att ta hjälp av satelliter.
– En del av de satelliter som snurrar i rymden har sensorer som känner av om det brinner. I somras testade vi för att se hur mycket de känner av. De upptäcker långt ifrån alla bränder men kan göra nytta när det gäller bränder långt ute i glesbygden som ingen ser.

Maria Hansen
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen