Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Stödstyrkan deltog i evakueringen från Afghanistan

Larmet kom halv två på natten.
Vid sextiden på morgonen var MSB-anställde David på väg mot Pakistan för att ta emot nödställda som evakuerats från Afghanistan.
– Det var en stor lättnad när vi såg den sista flighten landa, säger han.

Publicerad: 2021-09-24
Nödställda som precis anlänt till Islamabads flygplats. Alla i gruppen får en symbol ritad på armen för att hålla koll på vilken flight de anlänt med. Foto: Privat

Medlemmar i stödstyrkan, som MSB har samordningsansvar för, brukar av säkerhetsskäl inte framträda med fullständiga namn.
David jobbar till vardags på MSB och har ingått i stödstyrkan sedan 2007. När larmet går har personerna i beredskap möjlighet att svara ”tillgänglig”, ”inte tillgänglig” eller ”återkommer”. David valde först att återkomma.
– Jag var helt yrvaken och satte mig ner och funderade över hur kalendern såg ut. Efter att jag ändrat svaret till ”tillgänglig” gjorde jag en packlista eftersom jag ändå inte kunde somna om. Strax efter klockan tre på natten kom beskedet att jag var antagen och väskan packades klart, berättar han.

I fem dagar arbetade och sov han på flygplatsen i Pakistans huvudstad Islamabad. Utrikesdepartementet, Försvarsmakten och Migrationsverket var de stora aktörerna bakom evakueringen av nödställda med svensk koppling, där även svenska ambassaden i Pakistan, MSB och Polisen deltog. Svenskarna hade också ett nära samarbete med danska myndigheter.

Davids roll gick ut på att samordna stödet till de nödställda vid mottagandet på flygplatsen och under fortsatt transport till Arlanda. Av de cirka 1 100 personer som evakuerades från Kabul — ambassadpersonal, lokalanställda med familjer, tolkar med flera — flögs drygt 800 till Arlanda via Islamabad, resten via Tbilisi, Georgien. Tre fjärdedelar av de evakuerade var kvinnor och barn.
– När de väl kom till oss började de nog slappna av och det gick generellt sett lugnt till väga. Men visst kunde man se sorgen i vissas ögon. Många familjer har splittrats. En del fick söka upp sjukvårdsteamet eftersom de blivit misshandlade av talibanerna eller var utmattade efter att ha rest 17 timmar i buss för att komma fram till flygplatsen i Kabul, där det var mycket mer kaotiskt och farligt.

Väl framme i Islamabad säkerhetskontrollerades de nödställda och fick sedan vänta på att flyga vidare i en dedikerad del av gateområdet. Många hade bara kläderna de flytt i. Grundläggande basala behov togs omhand, barnen tilldelades gosedjur, papper och kritor för att få sysselsättning. Krisstöd och samtal erbjöds.
David fick ibland hoppa in där det behövdes och hjälpte till med allt från lotsning genom flygplatsen till att dela ut mat.

Den del av avgångshallen som nyttjades av svensk och dansk insatspersonal samt de nödställda.

Han befann sig i gateområdet när Försvarsmakten informerade om självmordsattentatet på flygplatsen i Kabul.
– Vi fick underrättelser om att IS hade grupperat kring flygplatsen och att det troligen skulle ske ett attentat. När det hände fick vi ganska snart information om att inga svenskar hade skadats. Det var en stor lättnad när vi såg den sista flighten landa och vår personal klev ut.

David säger att det är speciellt att vara med i en sådan här situation, det känns nästan som en övning. Läget är dynamiskt och man får ställa om planeringen hela tiden. Exempelvis var det några plan som inte kunde gå till Islamabad som planerat eftersom de nödställda inte släpptes fram. Det dök också upp uppgifter om att mobilnätet i Kabul plötsligt skulle stängas ner.

Den 27 augusti avslutades evakueringen och David åkte med i det sista chartrade planet hem tillsammans med ett 50-tal nödställda. Att få vara med när de absolut sista personerna kom ut den vägen är hans starkaste minne.
– En grupp hade fått gömma sig i kloakerna och en kvinna med sju barn som skulle med planet identifierades i Kabul i sista stund. Det är så många människoöden och jag fick vara en liten kugge i det stora arbetet med att hjälpa dom.

Sista gruppen evakuerade anländer till Arlanda.

Maria Hansen

Fakta stödstyrkan

MSB har samordningsansvaret för stödstyrkan, som på begäran av utrikesdepartementet ska kunna stödja utlandsmyndigheter i situationer då många svenska medborgare eller personer med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof utomlands. I beredskapen och vid insatser med stödstyrkan samverkar MSB med andra berörda myndigheter och organisationer med olika sektorsansvar.
Styrkan är flexibel och sätts samman utifrån de behov som finns när katastrofen inträffar, exempelvis vid naturkatastrofer, terrordåd, stora olyckor, smittsamma sjukdomar eller politiska oroligheter.
I stödstyrkan ingår:
MSB
Socialstyrelsen
Polismyndigheten
Svenska Kyrkan
Svenska Röda Korset
Rädda Barnen
Utöver evakueringen från Afghanistan genomfördes de senaste insatserna med stödstyrkan under den arabiska våren i Egypten och Libyen 2011, efter stormen Haiyan i Filippinerna 2013 och jordbävningen i Nepal 2015.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen