Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Omreglera sotningen

Årligen inträffar omkring 6 000 bränder i bostäder i vilka det omkommer omkring 100 personer.
Till skillnad från andra områden som industrier, offentliga byggnader och samlingslokaler bedrivs inte något systematiskt brandskyddsarbete inom bostadsområdet.

Publicerad: 2020-03-26

Trots att alla fastighetsägare/nyttjanderättshavare har ett uttalat ansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor att i skälig omfattning förhindra uppkomst och spridning av brand sker i stort sett ingen tillsyn av efterlevnaden inom ramen för kommunernas tillsynsansvar enligt nämnda lagstiftning. Vidare är antalet aktörer som erbjuder brandförebyggande tjänster inom bostadsområdet klart begränsat.

En av de få aktörer som besöker ett stort antal bostäder årligen är de företag som på kommunernas uppdrag utför regelbunden sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och skorstenar.

Nuvarande reglering av sotningsverksamheten, med kommunen som huvudman, begränsar utförandeföretagens möjligheter att marknadsföra och utföra andra brandförebyggande tjänster riktade mot ägare/nyttjanderättshavare av bostäder. Detta till följd av att sådana erbjudanden kan uppfattas som tvingande eller att en jävssituation kan uppstå om företagen exempelvis först säljer och installerar en eldstad för att senare med ensamrätt utföra en brandskyddskontroll av nämnda anläggning. Att sälja tjänster såsom kontroll och installation av brandvarnare, handbrandsläckare etc. faller på samma grund vilket även informationstjänster om brandsäkerhet i hemmiljön gör.

Inom ramen för dagens reglering av sotningsverksamheten finns det begränsade möjligheter till utveckling av densamma. Försök till utveckling av effektivare sotningsmetoder låter sig i dagsläget svårligen göras. Detta beroende på att företagen inte själva kan prissätta det tjänsteutbud som erbjuds. Det motverkar en utveckling av verksamheten.

En omreglering där ansvaret överförs till fastighetsägarna, innebär att branschens företag kan vidareutveckla sin verksamhet och erbjuda de tjänster fastighetsägarna efterfrågar och är villiga att betala för.

De utredningsförslag som sett dagens ljus under de senaste 25 åren har till övervägande del handlat om att minska samhällets författningsmässiga reglering av sotningsverksamheten, det vill säga en mer eller mindre författningsmässig avreglering.

Att sotningsverksamheten har en stor brandförebyggande betydelse som dessutom har en betydande potential för ett stärkt förebyggande brandskydd, i framför allt bostäder, har dessvärre hamnat i bakgrunden under perioden då förändringar diskuterats. De förslag som presenterats har av förklarlig anledning mött kraftigt motstånd från branschhåll då branschen sett ett uppenbart hot mot sin fortsatta existens.

En omstöpning av sotningsverksamheten borde istället grundas på möjligheten till ett förbättrat brandförebyggande arbete i syfte att minska antalet bostadsbränder. Förslag till förändringar bör därför inte handla om en avreglering utan istället en omreglering av sotningsverksamheten som leder till en utveckling, och inte en avveckling, av branschens arbete inom det brandförebyggande området. Med denna inriktning av förändringsarbetet torde branschen ha en mer positiv inställning än vad som tidigare varit fallet.

I syfte att stärka det brandförebyggande arbetet inom bostadsområdet bör nuvarande reglering av sotningsverksamheten förändras. Detta måste ske på så sätt att kommunernas ansvar för sotning och brandskyddskontroll slopas och istället överförs till fastighetsägarna.

Det handlar inte om en avreglering som lämnar fältet fritt för oseriösa företag och fastighetsägare som inte lever upp till kravet på att upprätthålla en skälig brandskyddsnivå inom fastigheten. Istället handlar det om en synnerligen välreglerad omreglering i syfte att tydliggöra fastighetsägarnas ansvar inom hela det brandförebyggande området inklusive sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och skorstenar.

Genom en sådan ansvarsförflyttning renodlas kommunernas tillsynsroll och fastighetsägarnas möjligheter att själva välja utförare av sotning och brandskyddskontroll ökar. På så sätt ökar även fastighets-
ägarnas möjlighet att vid ett och samma tillfälle kunna beställa ytterligare tjänster inom det brandförebyggande området på ett kostnadseffektivt sätt.

Genom en omreglering där fastighetsägaren fullt ut ansvarar för åtgärder inom det brandförebyggande området ges verksamma företag större möjlighet att anpassa sitt tjänste- och produktutbud.

Detta kan ske obehindrat eftersom det i ett omreglerat system är fastighetsägaren själv som väljer utförare och omfattning av önskade tjänster.

Detta ger en ökad möjlighet för företagen att växa och uppnå lönsamhet vilket gäller i synnerhet för mindre företag i framförallt glesbygdsområden. På sikt kommer detta att leda till ett minskat antal bränder och lägre kostnader för den egendom och det personliga lidande som orsakas av bränder i bostadsmiljön.

Ulf Lindén
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen