Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Krishantering kräver anpassning

Nu har hela samhället jobbat hårt under drygt tre månader för att hantera corona-pandemin.

Publicerad: 2020-06-08

Många verksamheter har börjat anpassa sig till ett nytt normalläge, vilket är nödvändigt för att skapa uthållighet. Men det kan också leda till att vi slappnar av så att vi får svårt att parera nästa händelse, eller nästa våg av pandemin.

Därför är det tid att förbereda oss för nästa fas, hur den än utvecklar sig.

Länsstyrelser och andra myndigheter rapporterar att pandemin får betydande konsekvenser långt utanför hälso- och sjukvården, som framförallt kommuner och regioner hanterar; arbetslöshet, skoltrötta ungdomar, företag som krisar, risk för ökad fysisk och psykisk ohälsa.

Sjukvård och äldreomsorg signalerar att personalen sliter så hårt att de snart inte orkar. Konsekvenser som vi också behöver ha beredskap för under längre tid.

Vi – alla verksamheter – behöver ta hand om gjorda erfarenheter nu, och omedelbart genomföra det vi kan förbättra så att vi även har beredskap för en andra våg.

Vi har inte hela bilden, den kommer inte att finnas förrän efteråt, men vi har många pusselbitar. Och vi behöver dessutom starta arbetet för återuppbyggnad.

Det är samhällets gemensamma mål att få till uthålliga lösningar, och då behöver vi tidigt identifiera vad som kan försvåra eller stödja det arbetet.

Ett nyckelord för hanteringen av pandemin så här långt är anpassning.

I hela systemet från det internationella samfundet ända ut på individnivå har vi tvingats anpassa oss. Företag har anpassat sin verksamhet för att överleva och för att bidra i krishanteringen. Svenska folket har bidragit med en mycket hög grad av anpassning av sin vardag. Myndigheter och företag med ansvar för samhällets funktionalitet likaså. En stor förändring står regioner och kommuner för som har anpassat sjukvård, skolor och äldreomsorg efter nya förutsättningar.

Anpassningsförmåga är beroende av hur organisationen fungerar till vardags, men vi behöver tänka ett steg bortom det. Det är svårt att ändra strukturer under en pågående kris.

Trots alla ansträngningar kommer vi aldrig att kunna förutse alla möjliga risker och brister på detaljnivå, därför måste vi utveckla de generella verktyg vi har. Det kan till exempel gälla system för kommunikationsarbetet, ledning och styrning, och även förmåga att prioritera.

En del av det vi nu har varit med om har troligen redan bidragit till att samhällets förmåga har utvecklats och stärkts, och det kan behöva befästas och synliggöras. Samtidigt finns det också brister som har blivit tydligare, och som behöver åtgärdas så snart det går.

Utöver det kommer förstås också en process för ansvarsutkrävande och en metodisk genomgång exempelvis i en kriskommission. Det jag beskriver här handlar om att vässa de befintliga verktygen så att vi tar oss vidare i nästa fas av krisen, hur den än utvecklas, som en del av krishanteringen.

I höst planerar regeringen att lägga en ny försvarspolitisk inriktningsproposition, och vi har ju de senaste åren talat mycket om hur viktigt det är att använda och utveckla systemet för krisberedskap som basplatta för totalförsvaret i dess civila delar.

Min ambition är därför att nu ta initiativ till hur vi myndighetsgemensamt tar med oss lärdomarna från pandemin, och även fånga erfarenheterna från totalförsvarsövningen TFÖ2020.

I mitten av juni har jag tillsammans med överbefälhavaren en avstämning med myndighetscheferna för de bevakningsansvariga myndigheterna. Då räknar jag med att vi kan dela erfarenheter från pandemihanteringen som ger input till hur vi bygger motståndskraft inte bara för framtida kriser, utan också för att försvara vårt land.

När detta skrivs har skogsbrandssäsongen kommit igång.

Det alldeles nystartade RescEU har som första åtgärd bidragit till att Sverige nu har två mindre skopande flygplan för brandsläckning, som stärker kapaciteten i hela norra Europa, utöver de sex helikoptrar som vi sedan tidigare har fått finansierade genom EU. Hela utvecklingsarbetet på skogsbrandsområdet är ett bra exempel på att vi lär, utvecklar och bygger ny förmåga, och att det blir bättre om vi gör det tillsammans med andra.

Vi är bättre rustade i Sverige för att hantera skogsbränder tack vare Europasamarbetet. Det är också en lärdom för det fortsatta utvecklingsarbetet. Men i sommar hoppas jag att vi slipper skogsbränder och översvämningar.

Dan EliassonTa hand om er. Håll avståndet, och håll kontakten med någon som behöver det.

Och till alla er som jobbar hårt för att hantera pandemin och alla dess följdverkningar: stort tack.

DAN ELIASSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen